Palmemordet 20 år

John F Kennedy, John Lennon, och Anna Lindh Olof Palme, 11 september. Mord och dramatiska händelser som etsar sig fast.
Tårar på perrongen i Kista för 20 år sedan, var då på väg med min unga familj till Sveavägen och minnesstund.
Den första naturliga reaktionen "Det måste vara en ensam galning som gjorde det" verkar stå sig.
Visst har man haft sina favoritspår, Polis, Bofors, Sydafrikaspåret och Iran/Irak men de ser orimliga ut speciellt om man som igår tar del av, TV3, utländska säkerhetstjänsters syn på mordet och läser om fallet. Allt pekar på den ensamme galningen.
Vore man deckarförfattare och skulle skapa en djävulsk intrig med Palmemordet som förebild finns stoff för myndigheters schabblande, media som hyenor, Palmehat, droger, undre världen, social misär, men också politik, engagemang, Sverige och den stora världen. Ett mänskligt drama med starka krafter i rörelse.
En gärningsman , kanske djupt omtöcknad av narkotika och hat, genomför mordet av en tillfällighet eller slump, ej planerat, tillgång till långpipig revolver som ingen riktigt vill kännas vid, se dock knarkhandlare, minns ej riktigt vad han gjort - perfekt alibi i sig för en socialt utslagen, vänder sig om, försvinner in i Tunnelgatans mörker, springer uppför trapporna mot David Bagares gata, lägger ner något i en lång neccesär och sedan ett stort svart hål eller…?
I en mening är mordgåtan löst. Det finns en fällande dom i tingsrätten. Mycket uppmärksammad rättegång med två domare och nämndemän från samtliga riksdagspartier. Det finns ett mycket starkt och tillförlitligt vittne som är mycket säker på sin sak.
Prövning av domen i hovrätten blir friande, väntat, dock med ett i juridisk mening unikt skrivet domskäl där man avfärdar vittnets Lisbet Palmes tillförlitlighet. Vilket faller utanför praxis. Något som i sig borde prövas i HD.
Den colombianska författaren Gabriel Garcia Marques blev efter mordet tillfrågad om han ville skriva om vännen Palmes liv som människa och politiker.
Visst sa Marques när mordet är löst. Först då är det möjligt att avsluta en betraktelse över Palmes liv.
Kanske borde en kunnig historiker eller journalist få dokumentera allt material som finns i Krister Pettersson fallet och lägga fram det i bok eller i rapportform. Realistiskt verkar det omöjligt att gå vidare med det polisiära arbetet.
Dags att avskriva fallet?
Snart är det vår. Då kommer jag varje dag att cykla förbi radhusen i Vällingby där Palme bodde med sin familj. Här bland punkthus, parker och torg, sjösatte Palme och hans generation det moderna folkhemmet.
Jag saknar hans röst nu när segregationen ökar i förorten och i skolor och det hade varit spännande att ta del av hans syn på EU och globaliseringen.
Dags att lyfta fram människan och politikern Palme?
Tänker jag medan jag lyssnar på Latin Kings, Fördomar 2, och deras samplande tolkning av ett av Palmes varmaste tal. 

Andra bloggar om Palmemordet:

© Thommy Sjöberg