Ljuset på kommunismen II

Vissa förutsättningar gäller när en stat eller en regim, hemfaller åt folkmord. Under 1900-talet har vi i vår del av världen speciellt i Sovjet - kommunism och i Hitlertyskland - nazism sett exempel på stater som begått omfattande folkmord.
Följande faktorer gäller enligt historieprofessor Klas-Göran Karlsson.
· Där kan finnas ett krigshot
· Folkförflyttningar – flyktingströmmar
· Revolution eller stora kulturella förändringar
· Imperiedrömmar – en stat ser sig själv som stormakt – se Tyskland under Hitler eller Ryssland under sina tsarer och kommunistiska diktatorer
· Folkgrupper som lever i diasporan dvs. är flyktingar permanent - stadigvarande från sitt hemland
· Kulturellt och ideologiskt – Ett ”vi och dom” förhållande råder
· Slutligen talar man om modernisering; om det är en obalans mellan politik och ekonomi när det moderna industrisamhället skapas. Och det är en diktatur som tar makten, se kommunism i Sovjet och Nazism i Tyskland finns stora risker att de styrande tar till folkmord för att förverkliga sina ideal. I Hitlers fall den ariska staten och i Stalins fall den kommunistiska staten.
Folkmorden berättigas då av ideologi och genomförs tack vare de styrandes totala kontroll över staten. Moderniseringsprojektet ser många forskare som den främsta orsaken till Stalins stora terror 1937 – 1938.
Bakom alla folkmord och Stalins läger fanns människorna, de som var utsatta och drabbade, lidandet för dem var outhärdligt kränkande och om man med fantasin försöker föreställa sig vad som hände vill man inte gärna tro att det finns en sådan ondska.
I slutet av reportaget får ni träffa en som överlevde Stalins läger; Francesco Kovacs.
Vi besöker Levashovas begravningsplats några mil norr om S:t Petersburg nära Finska viken.
Hit fördes de oskyldigt dömda och massavrättades. Avrättningarna utfördes av Tjekan, den hemliga polisen, och offren sköts med nackskott.
Levashova är i dag en begravningsplats för en del av de identifierade offren från Stalins stora terror i S:t Petersburg. Platsen påminner en del om våra minneslundar och när solen strilar genom grenverk av björk, tall och gran har platsen en mycket nordisk natur. När vi promenerar runt hörs fågelkvitter och vindens sus och det är svårt att tänka sig att det i den här idyllen har begåtts massmord.
Bland furor och björk har anhöriga satt upp små minnesplaketter med bilder av de avrättade och vid en del av de monumenten finns färska blommor. Mellan minnesplaketter och de små monumenten leder promenadstigar och vid ingången till kyrkogården finns ett minnesmuseum för de politiska offren. Ett museum som förestås av ett äldre par.
Minnesplatsen ger i all sin enkelhet ett mycket värdigt intryck på oss besökande och den sköts om av anhöriga till offren och den får inget stöd av ryska myndigheter.


Levashova - Bild: Thommy SjöbergMinnesplaketterna visar ofta unga människor, så ser vi ett ungt känsligt, lite vekt och finlemmat ansikte. Han bär pälsmössa vilket säkert innebar en del status och vem vet om han inte trodde på kommunismen och drömmen om det framtida klasslösa samhället. Någon gång 1937 avrättades han efter en summarisk rättegång.
- Vad tänkte han? Hur kände han sig när han fått sin dom och fördes till Levashova?
Trodde han då på kommunismen och Stalins goda vilja?
>To be continued
© Thommy Sjöberg