Just for fun, från Kista till Norra Öland och med Järvafältet, en värld i sig! Essäer och resebitar, gott humör, i en mix av högt och lågt, med en ton av allvar till skratt av indieförfattaren och förläggaren Thommy Sjöberg
Om jag var en historielärare skulle jag absolut berätta något på morgonsamlingen för kidsen om bakgrunden till de flyktingar som vi ser på TV, i media, bland rubriker och i nyhetsflashar!
Vi ser dem varje dag!
De vandrar, traskar, går och flyr från krigen i Syrien, Irak och Afghanistan och söker sig till freden, välfärden och friheten i norra Europa.
Mödrar och fäder som bär och kånkar på sina barn, på sina axlar, i famnen och håller dem i sina händer.
Barn som är hotade av militär, av omänskliga ideologier och religioner, barn som bombas av kemikalier, sofistikerade vapen och barn som drunknar.
Om jag var historielärare skulle jag börja med videon ovan och fylla på med en kortfattad reportage och historieserie, mycket bra, från SvD Konflikten i Syrien för nybörjare!
Om jag var en historielärare skulle jag också berätta något med hjälp av bilder; om barn, krig och vuxenvärlden, något om vuxna människors svek, om länder och staters kollaps när ett politiskt system krisar och inte längre förmår att styra ett samhälle och hålla ihop sitt land.
Då är barnen de första offren som kommer i kläm!
Bilden på den napalmbombade flickan från Vietnamkriget har nu fått en motsvarighet från kriget i Syrien, genom den lilla pojken Allan, som hittas drunknad av kustbevakningen på stranden vid den turkiska kusten.
Vilka makthavare kan försvara en sådan ondska?
Om jag var en gammal historielärare skulle jag också minnas bilden på den lilla judiska pojken från upproret i Warszawas ghetto 1943 som visar så i ögon fallande på nazismens brutalitet och krympta ideologi.
Ska man berätta något om krig, maktlystnad och krigsförbrytare då ska man börja med barnen. Krigsbilder med barn som visar på vuxenvärldens oförmåga och i Syrien även världssamfundets handlingsförlamning!
I Syrien kommer säkert dessutom eftervärldens dom att bli mycket hård och entydig om det nu kommer att upprättas krigsrättegångar när väl kriget är över.
Om jag var en historielärare skulle jag berätta om den lilla flickan i den symboliska röda kappan i Steven Spielbergs dokumentära spelfilm Schindlers list. Den röda kappan som var det enda inslag av färg som fanns i den svarvita filmen och som var ett mytiskt ledmotiv i berättelsen.
I dag grattar vi Kistabibblan, om än lite väl sent, till utnämningen Världens bästa bibliotek. Vi firar med En liten essä nåja mer kåseri om Facebook och hur de rangordnar sina vänner i sin vänbox. Bild från kistabibblan Thommy Sjöberg
Kistalight har haft anledning att rodda runt på olika Forum och chattsidor om facebook och kollat deras javascript (här ett av dem - Arjuns reed Haran) i veckan.
Vi undrar om inte Facebook är nördarnas revansch!
En revansch för de som inte var en i gänget när det begav sig på higschool i ungdomen.
Högstadiet som kan vara en sådan arena för hierarki, mobbing, mainstream och där rollerna och statusen är så klar och tydlig.
I en stenhård positionering mellan kidsen.
Precis som i vuxenlivet men bara så mycket mer!
I Facebooks vänbox kan man uppleva att de finns där alla de här typerna, nästan som cartoons, queen bees, skämtarna, outsidern som kanske är punk, matte och spelgeniet eller rebellen som är kung i korridorer, på skolgården och som utmanar i klassrummet.
Alltså, Kistalights kurs, arrangerar Facebook sina mytiska algoritmer efter det konceptet när de gör en rangordning för vilka vänner som ska vara i boxen!
The king (rebellen) alltid med i vän rutan, någon smart person bör absolut vara med, kan vara spelgeniet eller någon med speciella talanger, så finns de andra mer rörliga och utbytbara i boxen. Bästa idrottskillen eller tjejen förstås, clownen och spexaren, tuffaste och mest utvecklade tjejen - en bitch, bror duktig kan få vara med om han inte är för nördig och the king har nytta av honom, alla de vanliga - de som är mainstream och jamsar med och hoppas på en plats runt the king och mer i periferin kanske någon punkare eller scout... så kan det se ut med Facebooks arketypiska rangordning av vänner. Något vi upplever efter att i veckan ha besökt och tolkat ett antal frågeforum och chattsidor.
Allt efter en granskning av Kistalight i satirisk godmodig anda!
Finns det då där några skärvor av sanning i en sådan tolkning?
Tja... Facebook bör nog bedömas med glimten i ögat och vem kan man fråga sig vill hänga på högstadiet hela livet?
I dag dags för lite undersökande reportage, nåja, mer några funderingar kring Internets öppenhet och giganternas Google och Facebook och deras förhållande till sökningar, urval, rangordning och var finns sanningen någonstans kring dessa deras parametrar.
Nog så pretentiöst alltså!
Ah... på Kistalight försöker vi ändå inta en godmodig hållning och vi gillar teknikutveckling.
Se bild på undertecknad med Stalin (obs kritisk bok, nästan avhandling om den gamle diktatorn) och Bulgakov (magisk satir om Sovjettiden) under armen!
Vi vet att många entreprenörer, företag, institutioner och för den delen privatpersoner skulle ge skjortan för att komma högt (första sidan) på sina Google sökningar.
Vad är hemligheten bakom urvalet och står den i motsats till den faktiska verkligheten eller sanningen om man så vill?
Klart att många länkar till en högt rankad sida är viktiga för alla som vill synas!
Att det finns en sorts sann viktig relevans på sidan, fakta med viktig information, alltså en seriös sida.
Stort nyhetsvärde blir per automatik många sökningar och hög ranking.
Att texten är välskriven och med väl utformat bildmaterial.
Så finns det också ett antal hemliga sökkriterier bakom varje sidas ranking.
Bakom varje sidas ranking måste det väl även finnas en etisk bedömning (porrsurfarnas sammansvärjning)! Krig, militära hemligheter, propaganda, falsk information och andra pressetiska avvägningar.
Kistalight vill gärna tro också att det finns någon form av estetisk bedömning, bra stil (form och innehåll) medför högre ranking - se även välskriven text.
Dessutom scannas varje sökning och aktivitet åtminstone för 18 månader - Big Brother(?).
Kriterierna kring sid och sökrankingen är också variabler - de förändras över tid med algoritmer och teorin för egenvärden till positiva matriser som grund där man ögonblickligen kan organisera, sortera och leverera ett oöverskådligt material .
Hemligheten bakom Google är förstås att man är bäst, snabbast, har högst teknisk kapacitet och att man skapat en oöverskådlig flexibel faktabank och en oändlig kunskapskälla som slår det mesta. Konsten blir att göra ett urval, en bedömning och vems sanning (relevans) är det som egentligen levereras. Är det när man kommer högst upp på Googles sid ranking?
Hos Facebook gäller förstås motsvarande sanning om att det är viktigt att synas och komma så högt upp på vänlistan som möjligt och försöka få så många gilla och kommentarer det bara går. Det kan vara en både roande och en kul fritidssyssla så länge godmodigheten, leken och det goda, fairplay råder mellan vänner. Tyvärr som på livets alla andra arenor kan det vara andra drivkrafter i rörelse. Man vill positionera sig, förminska och reducera andra, kort sagt, man hittar vägar till att utöva härskarteknik och ta plats.
- Ja rent av finns möjligheten att utöva lite stalking!
Kistalight funderar vilka vänner som hamnar i din sidebar högst upp på din Facebooksida!
Hur rankar Facebook dina nio vänner i din sidebar (bilderna i toppen) på din sida?
Se här är några faktorer som bidrar till varför du kanske får se vissa vänner i den lilla listrutan - se Vänner på din egen profil:
Interaktioner (nyligen och över tiden)
Profil visningar (de har tittat på din profil och / eller om du har tittat på deras profil - Totalt antal visningar jämfört med andra vänner profiler tittade)
Foton som du har taggats i (eller har märkt dina vänner).
gillar och kommentarer
Bilder visade (de har tittat på bilderna, och / eller om du har tittat på deras)
Online Vänner som är online eller nyligen varit online.
Chat - Facebook IM chattmeddelanden mellan varandra
Privata meddelanden som skickas mellan vänner
Eventuella "inbördes samspel" mellan dig själv och dina vänner kommer att spela en stor roll, så om du och din vän både sett varandras profil nyligen (eller gillade varandras foton, kommenterade varandra profiler, märktes i bilder, etc), sedan dessa vänner är mer benägna att visas.
Senaste Interaktioner tycks också spela en stor roll i vilka vänner dyker upp. Samt, interaktioner som har varit på att gå under en längre tid.
Det verkar definitivt som att Facebook efter böter har avstämt sin algoritm mer exakt för de nya Timeline profil vänner "box" -listan, jämfört med den äldre sidebar profilen vänlistan.
Din sidebar med nio vänner som visar dina vänner på sidan kan anses vara några av dina närmaste vänner och / eller de vänner som är mest intresserade av dig, baserat på deras "facebook" interaktion med dig (och / eller dina interaktioner med dem.
Vet också att det finns någon form av script av programmeraren Arjuns reed Haran som du kan dra upp till raden för bokmärke i din webbläsare och kontrollera rankingen av dina vänner.
You got a friend in me musik från Toy Story Randy Newman.
- Bättre scannad än stalkad tycker kistalight!
Just i skrivande stund finns en familjemedlem, 3 släktingar, 3 arbetskamrater och en konstnär som jag blev vän med efter ett radioprogram och en kompis med i boxen.
Har under lång tid haft två parkerade vänner i min sidebar. Den ena är helt okej även om vi inte känner varandra och aldrig har träffats så tillhör vi en gemensam grupp, författare på Facebook, och hon driver en intressant POD om författare och en skrivarskola vilket får mig att trycka på Gilla knappen och kommentera något som dock inte borde göra oss till nära vänner. Lite stolta har vi dock varit att hon, en riktig författare, dyker upp där i vänboxen men just i dag har hon lämnat mitt lilla sällskap i rutan vilket faktiskt gör mig en aning lättad. Hon har för övrigt ersatts av konstnären ovan.
Gott och väl med alla parametrar ovan men vad händer om en person som man inte har någon interaktivitet med, i alla fall väldigt liten från min sida, tycks ha parkerat där i din vän ruta och sidebar!
Vet inte för hur länge men dock säkert i månader och kanske år!
Aktiviteten är utebliven och noll dialog från vederbörandes sida, det bjussas inte på en mm där, men ständigt finns ändå personen där i din ruta!
Hur går det till?
Att ge och ta!
Var finns känslan för fairplay?
Är vänboxen manipulerbar?
Är detta då någon form av stalking?
Bästa är ju att fråga personen i fråga vilket jag gjorde med författaren ovan och fick ett mycket bra svar som kändes tryggt!
- Inte en aning Thommy jag kan inte så mycket om Facebook!
Outgrundliga är alltså Facebooks vägar (dessa mytiska algoritmer) och dina vänner finns rankade i Facebooks javascript men sanningen om vem som är dina vänner?
Ja den finns säkert någon annanstans!
Facebook bör, det rekommenderas!
Tas med en klackspark och med glimten i ögat!
Igår pressvisning på Moderna museet i Stockholm, Kistalight was there, ackrediterad som bloggare tillsammans med kulturjournalister, en grupp studenter från Jakobsbergs Medialinje och andra fotoentusiaster. Bild ovan Thommy Sjöberg
Daniel Birnbaum och Ann-Sofie Noring hälsar Välkomna medan vi utrustas med kaffemugg, trendriktig kaka, snygg mapp med pressmaterial och en vacker fotobok om Francesca Woodman Om att vara en ängel. Boken är producerad av Moderna Museet och fungerar även som utställningskatalog.
Francesca Woodman är en av alla dessa unga genier som tycks vara färdig med sina konstnärliga uttryck redan från början och går ifrån oss i allt för unga år. Hon har en mognad och komplexitet (avgrund) i sina bilder, på många sätt förebådar hon dagens sociala media, bloggar och Instagram, med sina serier av prövande fotografier, selfies, gärna understödda med poetiska kommentarer.
Vår föreläsare och guide Anna Tellgren lotsar oss igenom Francesca Woodmans bildvärld och historia. Francesca kommer från en konstnärsfamilj med italienska rötter, hon fick sin konstnärliga utbildning på en anrik konstskola i Provincetown Rhode Island där hon gick i fyra år och prövade olika material och metoder.
Anna Tellgren som också är utställningens curator har ordnat bilderna i mer tematiska serier än i biografisk följd. Där finns serien On being an angel, där en del av bilderna är tagna i Rom från en stipendievistelse, där Francisca prövar miljöer och föremål. En annan serie är Houseserien som förmedlar obehagliga stämningar, spöklika, de är tagna i ett industriområde i Providence där Francesca bodde under sin studietid. Bilderna och deras stämningar har jämförts, från svensk horisont, med Maria Gripes böcker Skuggan över stenbänken från skuggserien. Kistalight tycker möjligen att det påminner om Stephen King och hans rysare.
Francesca prövar även att jobba med modell, typ äldre herre, Charlie the model, där hon använder sig av speglar, papper, genomskinligt tyg och även medverkar själv - här tycker jag att bilderna får mer karaktär av lek och improvisation rent av lite ballongdans (finns ofta rörelse i Francescas bilder) och de kusliga stämningarna från andra serier lättas upp med humor och ironi.
En serie där rörelse, (Francesca var även en av de första som deltog i videokurser) fjärilar, selfies med mycket hud, och en rad surrealistiska föremål inramas med mönster och textur är Swan Song serien som också var Francescas examensarbete i på konstskolan RISD i Provincetown.
En redan mogen och färdig konstnär?
Visningbild Utan titel Rom 1977-78
Efter konstskolan i Provincetown flyttar Francesca till New York och prövar ny teknik i bilder i jätteformat Study for Temple Project och möjligen tänker hon sig en framtid inom mode och design vilket kan ses i hennes Zig Zag studies så blev det inte och allt för ung tog hennes liv slut och hon blev en myt i fotografins historia.
Om jag var en gammal historielärare skulle jag också minnas bilden på den lilla judiska pojken från upproret i Warszawas ghetto 1943 som visar så i ögon fallande på nazismens brutalitet och krympta ideologi.
