Kistalight

Kistalight på kurs

2012-01-29T04:24:00.000-08:00

FrånKistalights första bok abc – flanör på Helsingörsgatan med Kista Science Toweri bakgrunden. Bild Fru Evelina O

Massorav författare är vattumän och har katt.

Kistalighthar en revolutionär katt (egentligen dotterns katt) och fyller år i början av februari, skriver och ärvattuman.

Är jag dåförfattare?

Kistalighthar varit på Cross/Media kurs i helgen om teknik, kreativitet ochentreprenörsskap. Kursen ges av StockholmsDramatiska Högskola.

Distanskurs i Kista!

Kursen ges med ekonomiskt stöd från Tillväxtverket och Kista Science centeroch ska öka den tekniska kompetensen inom konstnärliga utbildningar ochutveckla kreativiteten i de tekniska

Lördagmorgon, flanerarHelsingörsgatan fram, Kistaskrapan i januarigrå vinterskepnad, korsar Kistatorg förbi kyrkan som alltid tycks sträva uppåt som en rymdfärja och släntrargenom en folktom Galleria där kommersen för dagen ännu inte kommit igång upptill Isafjordsgatan 39 där institutionen för Data och Systemvetenskap huserar.Unga studenter är på väg till sina tentor i matte, nätverksanalogi ochspelprogrammering. Kistalight är på väg till en rad föreläsningar ibland annattransmedialt berättande på olika plattformar, Juridik för upphovsmannarätt ochhur man leder olika projekt.

En välmatad dag av inspiratörer tillsammans medmina kurskompisar som är filmare, skådisar, konstnärer, kreatörer och som sagtkanske en författare. Kursen leds av skådespelaren, manusförfattaren ochläraren Erika Höghede.

Först ut är Martin Ericsson enlivlig berättare där det gäller att hänga med i svängarna. Martin har ägnat sigåt rollspel, IRL, och i den virtuella världen med interaktivitet somledstjärna. Mest känd är han för Emmy vinnande The truth about Marika.Theworlds first fully integrated participation drama i samarbete med SVT. Ettinteraktivt drama från 2007 som det inte går att ta del av i dag. Trailer finns dock påYOUTUBE där tonen påminner en hel del om den filmatiserade Milleniumtrilogin.Ericsson har också designat (design and performance) Hollywood produktioner somwebbdramat Dollplay och Conspiracy for Good. Som sagt det gäller att hänga medi svängarna när Martin berättar, viken värld befinner vi oss i? Vad är verkligt, IRL och vad är virtuellt?

Vem är god?
Vem är ond?
Etik och moral, grundläggande värderingarkan bli ett gungfly och det är kanske lätt att gå vilse i spelen bland alla roller ochen undflyende verklighet så lyder en av frågeställningarna kring Martinsföreläsning från studenterna.

- I det etiska dilemmat kringrollspelen hävdar Martin att det är snarare friskt än sjukt och att man utvecklarsina samhällsinsikter.

Kistalight instämmer gärna ochtror, tycker även om en del av rollspelen är diskutabla, att vi nu lever i en digital revolution och minns 68-upprorensslagord. Det är rätt att göra uppror!. Slagord som har sin förankring, idébas,i andra stora samhällsförändringar som reformationen (boktryckarkonsten),amerikanska frihetskriget och franska revolutionen.

Eftermiddagens första föreläsareJacob Vedefors är jurist från advokatbyrån DLA och är expert på upphovsrätt ochlicensiering. Det blir en genomgång av upphovsrätt och publiceringsskydd.
Vissaresonemang kring verkshöjd och att idéer inte skyddas.

Intressanta diskussioner – Kistalight kommeratt tänka på Thomas Anderbergs Brillobok Den stora konstsvindeln som jag lästeför precis ett år sedan med tanke på att jag skulle skaffa mig en konstsyn.Boken handlar om Andy Warhols brillolådor från Moderna museetsWarholutställning 1968. En utställning vi besökte i vår ungdom. Massor avBrillolådor där, ett berg av lådor, som ställdes ut och var en del av Warholskoncept. Lådorna var importerade direkt från Brillofabriken 1968 och tidigarehade Warhol ställt ut liknande lådor på The Stable Gallery i USA 1964.

För att göra en lång historiakort - 19990 skulle Ryska museet i S:t Petersburg ha en stor utställning avnutida konst bland annat ville man ställa ut Warhols brillolådor med Modernamuseet som förebild.
Sagt och gjort genom Malmö konsthall och deras ateljé ochsnickare byggs, 1989, ytterligare 125 brillolådor, varav 105 ska skeppas tillS.t Petersburg. I bakgrunden till projektet finns Modernas f. d chef Pomtus Hultén.
Ingen harnågon större insikt i att de här lådorna så småningom ska besitta ett svindlande högt pris påkonstmarknaden dessutom tillhör de ju inte de ursprungliga lådorna från Modernaoch Stable Gallery. Några lådor blir kvar Snickare Arne Göransson får några lådor utöver den blygsamma betalningen och några av Hulténs vänner får också lådor.

Samma år ställs ävenBrillolådorna ut på Louisianna och dom börjar få ett högt kommersiellt värde påkonstmarknaden. Lådornas vidare öden är svåra att dokumentera under några år.Troligen finns dom hos gamla Modernachefen Pontus Hultén på hans slott La Motte iFrankrike.
När lådorna börjar säljas för sexsiffriga belopp skriver Pontus Hultén på ett intyg att han säljer 20 Brillolådor från sin samling från 68 till Ronny Van de Velde Antwerpen i Belgien.
Det är då det börjar bli problematiskt!
Lådorna kan rimligtvis inte vara från 68!
Fortsättningen skulle kunna vara skriven av Martin Ericsson som ett rollspel och lek med autenticitet och vad som är konst plus en lek med kommersiella krafter (flirta med makten och göra utspel i media)!
Ironisk donerar också Hultén sex Brillolådor 95, troligen Malmölådor från 89 som om dom vore lådor från 68, till Moderna men med mystifierande dateringar!

Det kommer mera - Kistalight måste iväg och spela tennis!

©Thommy Sjöberg

SAP och framtiden - light

2012-01-23T22:25:00.000-08:00

Svart rök på Sveavägen utanför ABF ! Hm…hm det där är juSixtinska kapellet och påveval i Rom - knappast sossarnas högkvarter.

- Ingen ny partiledare i dag heller!

Kistalight spelar en gammal Dylanlåt för alla ledandesocialdemokrater.

Här i aktuell tolkning från Spanien 2011!

Nog lever Dylans sånger. Här från demonstrationer den 21 maj 2011 i Madrid.

- The times they are achanging!

Dylan är knappast en politisk tänkare men ibland passar hans låtar utmärkt som kommentarer till politiska händelser. Vi kör en Dylanlåt till - här från filmen I´m not there, passande titel för nejsägare och tillfrågade SAP-ledar kandidater!

Something is happening here but you don´t know what is Mr John!

Ballad of a thin man från I´m not there

- Who´s the hell that guy?

Mr John alltså!

Juholts uppgång och fall är ett ämne för en roman eller varför inte en musical?
(Finns visserligen redan en prisbelönt radiodokumentär!)
I tomrummet efter Mona Sahlin lockas han att bli partiledare för SAP.
-En man med stark förankring på vischan, nåja, Oskarshamn och sydöstra Småland.
Håller ett lysande installationstal i klassisk socialdemokratisk tradition och anda som får deltagarna att le och jubla.
Går vilse i riksdagsgruppen och bland ledande sossars intriger.
- Inget riktigt nätverk där!
- Godtrogen och hinner ej skapa en egen ledargrupp!
Slirar i uttalandena, off-record, i kontakten med media är för mycket till lags där.
Blir utsatt för tidernas mediedrev genom partikamraters försorg.
- Tar sig samman och kastar in handduken!
Vi på Kistalight väljer en låt för Juholt av Elvis från 1968 Come back tour. Året då han var som bäst!

Stå på dig Håkan säger vi på Kistalight!
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra blo ggar om författare: Andra bloggar om Stockholm
©ThommySjöberg

Rain Steam and Speed

2012-01-16T12:07:00.000-08:00

Rain, steam andspeed - The Great Western Railway WilliamTurner från 1844 en av Kistalights verkliga favoriter. Bild från Wikipedia

Tyvärr var inte målningen med på Moderna museetsstora utställning med Turner, Monet och Twombly. Får vara med här ändå eftersomvi ofta använder målningen som ett kulturellt exempel från Englandsindustriella revolution när vi undervisar om den historiska epoken. Dessutom är målningen väl sårepresentativ för Turner även om den inte är en av hans sena målningar.

Grande finalei helgen, knökfullt, långa ringlande köer i vinterkylan utanför Moderna! Museetbjuder på varm äppeldryck kryddad med ingefära men Kistalight smiter före,gräddfil, eftersom vi tillhör Vännerna.

Kistalight beundrar Turners metod att skapa atmosfär.Atmosfären är min stil och otydlighetenmin skavank säger han och han ser en dygd i sina kompositioners brist påexakthet!

Exakt blir ändå atmosfären ovan av Londonsmog,fabriksutsläpp och röken från det koleldade loket och fabriksarbetarnas hemman.
Växthuseffekt och en varmare värld långt före dagens miljödebatt.
På målningen ses Maidenhead järnvägsbro över Themsen mellan Taplow ochMaidenhead. En linje som öppnades 1838, Turners målning färdigställdes 1839,men ställdes ut först 1844 på den Kungliga Akademin.

Kistalight som alltid är på språng efter en ton isina texter tycker Turner, Monet och Twombly är utmärkta inspiratörer i sinamålningar.

Målningarna på utställningen delas in i avdelningarmed poetiska namn som Skönhet, kraft och rymd, Atmosfär, Intet så ljuvt sommelankolin, Årstiderna, Eld och vatten, Livskraften och En flytande värld.

Fantastisk fin utställning säger vi på Kistalightsom besökt Turner, Monet och Twombly flera gånger och var med redan påvernissagen med vännerna tidigare i höst.Vi bara måste citera en dikt om Turner av Tomas Tranströmer (atmosfärens tolkare även han) som avslutning.

En skiss från 1844

Williams Turners ansikte är brunt av väder
han har sitt staffli längst ut bland bränningarna.
Vi följer den silvergröna kabeln ner i djupen.

Han vadar ut i det långgrunda dödsriket.
Ett tåg rullar in. Kom närmare.
Regn, regn färdas över oss.

(Tomas Tranströmer Sorgegondolen 1996 )

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Moderna museet Andra bloggar om litteratur Andra blo ggar om författare: Andra bloggar om Stockholm
©ThommySjöberg

Årskrönika litteratur 2011 - Kistalight

2012-01-04T03:09:00.000-08:00

Som vanligt ett set raketer, Victory, som fyras av kring tolvslaget på nyårsafton!
På vår uteplats i goda vänners lag på Kistas eget Cape Canaveral - Gläntan. Exekutör, som av ett musikstycke, raketingenjör Kistalight iförd rymdglasögon och lämplig fartkeps. Glömde att fota våra vänner men några raketbilder blev det! Bild Thommy Sjöberg
Var tar alla raketpinnar vägen förresten?
Inga olyckor i år heller!
Medan krutröken ligger tung över Gläntan och min vita skjorta är lätt sotig och vår revolutionära katt har gömt sig under sängen funderar vi över en liten årskrönika för vår läsning under 2011.

Men först en minnesbit av och om Amy Winehouse som så tragiskt avled under året samma dag som Utöyatragedin. Vi minns Amy för hennes talang och att hon hade så mycket ogjort.
- Be true to your talent vill vi gärna säga!
Hon var inte bara en begåvad sångerska och musiker utan också en kreativ songwriter. Hon lär ha skrivit hundratals sånger!

Well sometimes I go out by myself,
and I look across the water.
And I think of all the things,
what you're doing,
and in my head I paint a picture

Här Amy Winehouse från Brit Award 2008 med Valerie tillsammans med Mark Ranson under en av höjdpunkterna i sin karriär. Kan krångla med Youtubeklippen här!
Nu till årskrönikan för litteratur hos Kistalight!

Summering av läskrönikor 2011

Kistalight på gång
Kistalight spanar i Bromsten
Jag en klippare del II
Le café, la Journée nationale suédoise et de la solitude - En pangöversättning!
Faller fritt som i en dröm
Googlefranska
Googlefranska i belysning ha...ha..ha
Kistalight på spaning...once around
Patti Smith Light i repris
Bob Dylan 70 - 4th West street N.Y
Bob Dylan 70 - City Light San Francisco
Antonio Gramsci och Anders Ehnmark
Nida eller den Italienska blicken
Himmel över London
Dikt och lögn på södra Öland
Kepsar och kreativitet
I Slas fotspår
Rock Happy
Vaggvisa från exilen
Doing the alternativ bookfestival
I år blir det en poet...
Nobelpriset till en söderkis
Kistalight dikt - Poesi på en dag
Zlatans leende
Nymålat med Bob
Nyårslöfte Light

Dags nu för några nyårslöften när det gäller litteraturläsning för år 2012. Länge har jag tänkt läsa W. G. Sebald The rings of Saturn. Sebald som är författarnas författare eller åtminstone många kritikers gunstling. Inledningen är strålande - vad sägs om följande rader. In August 1992, when the dogs were drawing to an end, I set off to walk the country of Suffolk, in the hope of dispellingthe emptiness that takes holdof me whenever I have completed a long stint of work. Den svenska översättningen är inte dum den heller: I augusti 1992, när rötmånaden gick mot sitt slut / _ _ _ / men inte riktigt samma schvung i första raden där!

Först så småningom inser vi att W. G. Sebald är en tysk författare om han än var bosatt i England och verksam som professor i litteratur på East Anglia i Norwich och att hans böcker ursprungligen var skrivna på tyska.

W. G. Sebald som dog i en bilolycka 2001 var en spännande författare som blandade dikt, lyrisk prosa och essäer men hans böcker lever.

- Kanske något för Kistalight?

En annan författare och modern minor klassiker som vi måste erkänna att vi inte har läst är allas vår vagabond Jack Kerouac och hans On the road.

- Shame!

Kistalight som är Dylanfan och allt - borde ha läst alla beatpoeters guru!

Jack Kerouac och hans On the road i nyöversättning får bli en sommarläsning och nyårslöfte för i år.

Se även Amanda Svenssons Välkommen till den här världen:

Nog nu med löften!

Läsning ska vara lustfyllt!

- GOTT NYTT LÄSÅR FRÅN KISTALIGHT! Andra bloggar om Kista Lokala författare Andra bloggar om litteratur

©Thommy Sjöberg

A Millenium tour 2012

2012-01-02T14:04:00.000-08:00

Kistalight har varit på bio unders nyårshelgen och sett den amerikanska versionen av The girl with the dragon tatoo. Mycket snö. mycket vinter och mycket Sverige. Bra film Rooney Mara utmärkt som Salander. För alla Stieg Larsson fans rekommenderar vi en gammal milleniumtour i Kistalights fotspår. Här för våra engelskspråkliga besökare med a little help from my Googlefriend! Vill du läsa den svenska versionen - klickar du här! Gillar du det du läser - klickar du här! What a translation!

A millenium tour

Trash baskets as art - Kista Light on cultural Milleniumwalk, footpaths of Stieg Larsson, in Stockholm Södermalm. Image: Thommy Sjöberg
Today for the english readers - milleniumtourists as well as others - "a google translation" with a little help from Kistalight.

Why not a Millennium Walk?
Follow the most attended and best-selling detective story of them all!

Start with to buy a map at the City Museum where we can follow Micke Blomqvist and Lisbeth Salander in the footsteps of their strolls around Södermalm.
Said and done, start at Mellqvist coffee bar in Hornsgatan, my wife is longing for coffee, cappuccino with cardamom bun and for me a double espresso with crust.
- Just to zoom into street life from the streetcafé!
Young girls with lap-tops, women friends in lively conversation, a woman with coffee cup and a novel by Siri Hustvedt, two gentlemen discussing the cinematography and sounds of music from the coffee bar currents prog rock music.
Here could Stieg Larsson sit and write during the Expo magazine period and here had Blomkvist his favouritcafé. Here asks Lisbet Salander him for a loan of Fox, 120 000, to an important investment that will make her three billion richer.
- A suitcase full of money is also good to have!
Here is also Lisbeth Salander, so in love, and where she became deeply disappointed when she sees Mike fucking Blomkvist kiss Erika Berger from Millennium.

Not a bad idea to start the walk at Mellqvist coffee bar - continues over Lunda Bridge, on Lundagatan further west on Södermalm grew Salander up and there has Kista Light painted window in his youth in what we called widowhouses.
- House by a simple standard for low-income women.

On Monteliusvägen - promenade below Bastugatan (where Kista Light handed out mail in his youth) is one of Stockholm's most beautiful views.
Peeking out over Riddarfjärden over at Kungsholmen, Norrmalm and Old Town you can see a number of famous buildings. City Hall, City court with Kronoberg where Lisbet's future and destiny will be determined. Beyond Riddarholmen glimpse of the Royal Castle and the Swedish Parliament. All symbols of society's power and institutions, of course, to represent a young and vulnerable person.

On Bellmansgatan, Micke Blomkvist's home address, we will make a gallery round. On the corner of Hornsgatan where eight young silversmiths exhibit, we are literally thrown in - well kindly invited - nice things to us unknown silversmiths. Here we meet our own Ronne Dahl, H - sommarölänning and retired, happily toast in white wine and talking about summer. H is very interested in culture and do most every Saturday a gallery round - starting at the locks up Hornsgatspuckeln, turn off at Bellmansgatan and so closed at the Maria Square.
- The Gallery season begins in October and are looking forward in June says H happily since he was little in the cap and are already broadcast on the legs after visiting a number of galleries with generous glass of vernissagevine.
The synagogue on St. Paul Street, Detective January Bublanskis Assembly, we do not see a glimpse of, but here we meet a young blonde cute nurse with a baby in a pram, a former colleague of my wife, while we're talking happily - gossip about their chiefs and stuff perhaps, before moving on.
How sweet she was the little girl, so girly and what a beautiful name Siri, "says my wife about his colleague's little baby.
- She says Kista Light - that was a little guy! It was seen clearly. Your colleague even said his name was Philip!
Remember that you can hear and see so different! But it was two i in both names, we say in the corner of the street at Hökens gata and Götgatan right where Millennium had its premises above Greenpeace. While we understand that we will have plenty to discuss once we become pensioners.
We miss the Mill, Kvarnen, where Lisbet Salander meet the girls in the band Evil Fingers, for which we have been before, while we rush towards Fish Street.
Salander and the Swedish loneliness can you meditate over while standing outside the gate at Fiskargatan 9th. The hacker Lisbet as wit to the billion and bought a luxury apartment, which she calls V Kulla and where no one knows that she lives.
Was it really Bosse Parnevik who lived there or was that ABB's Percy Barnevik? Anyway, there must be this mystery genre's most lonely hero (heroine). No one has her address and her way over there have gone from a minor statement, the victim of sadistic rape, buried alive by her father and brother and, finally, forensic psychiatric abuse from society.
Talk about exposure and to be scruffy!
While Salander follow a development curve. She, the girl with Aspberg syndrome, learning impact, studying higher mathematics, will help boost her femininity and travel to the Caribbean for her clips hacking before it is time for the final settlement with the family (see ancient drama) and to deal with society.
One wonders how much Stieg Larsson has taken from his own personal history and emotional development in his Salander history. Salander is the Millennium trilogy genius Clou and here are cyberPippi in the digital age.

Puzzle, police and spy thriller! (Pussel, polis och spiondeckare!)
All in one!
Does Millennium trilogy tells something about Sweden!
We did not know?

Fun with the millennium tour - in fact we met a group of tourists, certainly more than thirty of the Monteliusvägen walking in the City Museum's house - crowded there - might suit us at another time with a guided milleniumtour.

Colorful sofa at Mosebacke comfortable to rest on after a detective walk. Image: Thommy Sjöberg

Other blogs about Kista Andra bloggar om Stockholm Other blogs about Stieg Larsson
© Thommy Sjöberg

Nyårslöfte Light – Gott nytt år från Kista!

2011-12-31T02:59:00.000-08:00

. Nyårslöfte från 2010 avklarat.

Klappat och klart!
I grevens tid!

Läser ut Bulgakovs Mästaren och Margarita underdagen - redan tidigare i höstas har vi läst ut Orhan Pamuks Den svarta boken.
Vem har sagt att inte ett nyårslöfte kan vara en kul uppgift?

Bulgakovs Mästaren och Margarita är en klassiker, kult och en fantastisk läsupplevelse. Boken spretar med olika stilnivåer - alltifrån romantik till burleska revynummer med magisk realism långt tidigare ändet fanns som litterärt begrepp.

Googlar på boken och hittar unga bloggare sombeskriver Mästaren och Margarita som en fantasybok!

Varför inte?

Boken har nyligen filmats och visats irysk TV och slagit rekord med 42 miljoner tittare. Boken passar ävenbra som skådespel och både Radioteatern och Stockholms Stadsteater har haftfirade föreställningar av Mästaren och Margarita.

Bulgakov skrev både skådespel och romaner och lär haskyddats av Stalin under 1930-talet och överlevde Den stora terrorn ochMoskvarättegångarna men dog 1940 av en ärftlig njursjukdom.

Tycker att man kan läsa Mästaren och Margarita utanatt känna till Sovjetunionens och Stalintidens grymma historia även om det underlättar.
Manuskript kan inte brinna!
Är ett klassiskt citat från Mästaren och Margarita - sant är att bokens manuskript brändes, bearbetades, skrevs om mellan 1928-40 och publicerades först efter Bulgakov död under det politiska töväder som rådde i Sovjet på 1960-talet.
I dag lever boken som en skröna, som en politisk satir, som en diskussion om maktens förhållande till godhet - se en roman i romanen om Pontius Pilatus och som en vacker kärlekshistoria mellan Mästaren och Margarita.
Frågan är om inte Bulgakov funnit den rätta formen med sin bok för att kunna berätta något om den mörka Stalintiden i Rysslands historia?

Hur som helst är vi nu ena riktiga fan av Mästaren och Margarita och naturligtvis trycker vi på Gillaknappen på Facebook! Klart vi älskar Woland och hans följe som gör uppror och driver med överheten!

Woland (Воланд) - främling, kallar sig professor i svart magi men visar sig vara Satan i förklädnad.
Koróvjev/Fagot (Коровьев/Фагот) - har schackrutiga kläder och bär pincené. Presenterar sig ibland som körledare, ibland som tolk.
Behemot (Бегемот) - en stor, svart, talande katt.
Azazello (Азазелло) - liten, rödhårig och bredaxlad man med plommonstop. Skelar med ena ögat.
Hella (Гелла) - rödhårig naken kvinna. Wolands tjänarinna.
Abadonna - mager man med mörka glasögon. Visar sig inte förrän det är dags.
Frieda (Фрида) - ung kvinna i tjugoårsåldern med strålande vacker figur

Behemot blir förstås favoriten! Vem kan motstå en katt som efter tumult och äventyr släpar runt ett primuskök, under armen har han ett litet landskap i guldram och över axeln har han slängt ett svartbränt köksförkläde. I andra tassen höll han en hel lax med skinn och fenor. /_ _ _ / Katten var sotig i ansiktet och hans sportmössa hade slickats av lågorna.
Hejsan Messir ropar Behemot och viftar med laxen.
Hejsan ropar vi tillbaka från Kistalight och utnämner utan att darra på manschetten ett betyg på:

Fem färska laxar av fem för en riktigt bra bok!

Förresten har Amanda Svensson skrivit ett utmärkt förord till Mästaren och Margarita. Hon betonar Bulgakovs uthållighet trots alla motgångar kring författarskapet och hans mästerliga roman.

- Gäller det inte alla författare av rang?

Eftersom vi är riktiga fan av Amanda Svenssons Hey Dolly har vi också redan börjat läsa, julklapp, Välkommen till den här världen: Får bli Kistalight första nyårslöfte för 2012 när det gäller läsning - fler kommer i vår blogg Årskrönika läsning.

Andra bloggar om Kista Lokala författare Andra bloggar om litteratur

©Thommy Sjöberg

Final för Fascinate i Bromsten?

2011-12-30T15:51:00.000-08:00

Sänkt vattennivå i Bällstaån - dags för byggstart snart i Bromstens industriområde? Kistalight i twitterformat - Bild Thommy Sjöberg

Bällstaån i vinterljus!

Kistalight på cykeltur – tränar mina knän.

Artros!

Blir en sväng i Bromsten – bland fria företagare.

Gamla FASCINATE!

Är det dags för final?

Detalj från Fascinate - 30 december 2011- Kistalight hoppas och tror på en framtid för konstverket! Bild Thommy Sjöberg

Andra bloggar om graffiti
Andra bloggar om Spånga
Andra Bloggar om Bromsten
©Thommy Sjöberg

Bob Dylan 70 och nymålat med Kistalight

2011-12-21T14:38:00.000-08:00

Stairway to heaven Kistalighti funderartagen – dags för nostalgi! Här på Kuriska näsets norra strandvallar. Bild Love Sjöberg/Kistalight

Minns sommaren och skapar en liten traditionsenligbok till jul på Kistalight.

I år får detduga med webben.

Tema - hyllningarkring Bob Dylan som i år fyllde 70 och nostalgibitar!

Fokuserar på några bitar kring hans magiskaungomsår. Åren då han hade sin kreativa höjdpunkt och då han skapade en rad mästerverkpå albumen Freewheelin, The times they are a changing, Another side, Bringingall back home, Highway 61 och Blonde on blonde.

En artistisk explosion som blev en sångskatt!

Från några år i mitten på 1960-talet då han tolkadeoch blev ett språkrör, nästan ett medium, för en hel generation.

För Kistalight som de åren drömde om konstenoch ”pluggade” student men mest fick knega som målarlärling och hade fullt sjåmed att bli vuxen!

I Bob fick vi en kompis i våra försök att hitta enväg!

Något som vi inte hade så där alldeles klart föross.

Lyssnandeförstås även på massor av popmusik, såg fransk film och läste en del

- Någon gång på 60-talet!
Miles Davis said:
Spelainte det du kan utan spela det du inte kan!
Något som också kunde vara Bobs motto!
- Lyft fram dina okända bitar!

Okej säger vi på Kistalight! Vi som i dag ser på Bob medmer vuxna ögon men gärna återvänder, här något oredigerat, för några nostalgiska minnesbitar om Bob och våra målaräventyr i ungdomen.

Nymålat

* Bob Dylan 70 - 4th West street N.Y

* Kulturarbetare
* Bob Dylan 70 - Woodstock
* Kulturarbetare i triumf
* Bob Dylan 70 - Newport Rhode Island
* Kulturarbetare i farten
* Bob Dylan 70 - Kista - en Dylanologs bekännelser
* Strukturalism Light
* Bob Dylan 70 - City Light San Francisco
* Dostojevskij i Hökarängen
* Bob Dylan 70 - Kista covers
* Tillvarons hundar

Nymålat - en gång till - the paint is wet

* Bob och snygga spiror...
* Reality revisited - Moderna
* Bob Dylan – krönikör och ett blåsigt ledmotiv
* Nostalgia Light

Här kunde det vara naturligt att sluta men vi pytsar på med några burkar (bitar) till

* Karin Mamma Andersson
* En gång till K M A
* Clay Ketter - Kistalight på Moderna
* Ed Ruscha Light
* Lee Lozano - en fighter
* Fascinate Light
* Graffiti Light - Highway

Här passar vi på att avrunda Nymålat med Bob så får vi se om det blir en pappersupplaga, bok, av bitarna någon gång i framtiden.

GOTT NYTT ÅR OCH GOD FORTSÄTTNING FRÅN KISTALIGHT!

Andra bloggar om Kista Lokala författare Andra bloggar om litteratur
Andra bloggar om Nobelpriset i litteratur Andra bloggar om Woodstock
Andra bloggar om Bob Dylan Andra bloggar om målare

©/ThommySjöberg

Slumdog millionaire Light

2011-12-11T13:34:00.001-08:00

Ser filmen tillsammans med åttorna i veckan –riktigt bra film tycker både Kistalight och många av eleverna.

- Smarta berättargrepp som griper tag i åskådaren.Med en handledning från Svenska Filminstitutet försöker vi fördjupa oss iSlumdog Millionaire. Det är en film om utsatta barn och ungdomar i Indien (Mombay)sett mot de explosiva samhällsförändringar som sker i landet.
Svenskafilminstitutet rekommenderar filmen från årskurs 8 till gymnasiet. Klokt tycker vi på Kistalight som tror att filmen kanske passar bäst i årskurs nio när vi läser om Hinduismen.

Kortfattat är det en film om Jamal, fattig ung indier, som arbetar med att passa upp och servera te på ett Call center i Bombay, av en slump kommer han att delta i Vem vill bli miljonär och han kan framgångsrikt svara på frågorna i tävlingen.
- Egentligen söker han efter sin älskade Latika!
Hans kunskaper i tävlingen väcker misstänksamhet och han anklagas för att fuska!
Under förhören berättar Jamal sin historia där varje svar i tävlingen är en episod i hans unga liv.

Kistalight som alltid är på jakt efter olika sättatt berätta en historia tycker att regissören Danny Boyle har funnit en spännande form försin berättelse. Att ställa en tävling som Vem vill bli miljonär (med en kavalkad av faktafrågor) där svaren korresponderar mot en utvecklingshistoria (rad berättelser) och bildningsgång är smått genialiskt!

- Vad är kunskap kan man fråga sig?

- Är det att kunna en av de tre Musketörerna i en1800-tals roman av Alexandre Dumas eller är det att ha upplevt och genomlevt det Indiska klassamhälletmed drag av kastsystem och kunnat gå vidare i sitt liv!

- Var hämtar han den styrkan?

Jamal och hans bror Salim överlever som barn en massaker riktad mot muslimer. Där förlorar de sin mor och blir föräldralösa samtidigt som de träffar den överlevande flickan Latika och att de beslutar att tillsammans bli de tre muskutörerna. I bakgrunden under massakern finns, uppenbarar sig, guden Rama som på ett hinduiskt sätt kommer att beskydda Jamals öde? En av filmens få magiska inslag annars dominerar de realistiska ja rent av naturalistiska inslagen.
Sett ur det perspektivet blir Slumdog millionaire en film om en ung kille, Jamal, som följer sin Kharma och att hans väg följer ett förutbestämt öde.

Även om filmens slutfråga, utom tävlan, har den innebörden tycker vi på Kistalight att ett mer fruktbart sätt att se filmen är att se att Jamal genom tillit och tilltro, kärleken till Latika och genom sina prövningar lär sig att gå vidare.
En del av filmens centrala tema är att han har en förmåga att iaktta människor, vara streetsmart - roliga episoder där och att han genomgår en utveckling.
En klassisk utvecklingshistoria alltså hur Jamal mognar i ett brutalt klassamhälle här med rötter i Indiens kastsystem och till slut når framgång och kärlek.
Allt med en avslutande ironisk blink, färggrann slumturism, i en rivande bollywooddans på järnvägsstationen i Mombay.
Om berättelsen följer en utvecklingshistoria så är berättarformen desto mer modernistisk med flashbackteknik och musik av M.I.A

Everyone's a winner,
we're making our fame
Bona fide hustler making my name
All I wanna do is
(BANG BANG BANG BANG!)
And (KKKAAAA CHING!)
And take all your money (Paper planes M.I.A)

Bra film - Betyg: fem riviga, färggranna Bollywooddanser av fem!
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om lit teratur Andra bloggar om entreprenörsskap
©/Thommy Sjöberg

Student i Kista

2011-12-04T12:44:00.001-08:00

Stairways to heaven! Kistalight i funderartagen –man kanske skulle slå till och bli student på äldre dagar? Vi har hittat enspännande kurs i Kista som kan vara något för att utveckla våra texter i dendigitala världen. Bild Love Sjöberg/Kistalight

Här lite kursreklam från kreativa Kista!
http://www.stdh.se/utbildningar/kurser/cross-media-och-entreprenorskap

Teknik,kreativitet och entreprenörskap

Vårtermininen 2012startar en ny spännande kurs - Cross-media och entreprenörskap. Kursen ges avStockholms Dramatiska Högskola i samarbete med Centrum för Gestaltning vidDSV. Kursen ges med ekonomiskt stöd från Tillväxtverket och ska ökaden tekniska kompetensen inom konstnärliga utbildningar och utvecklakreativiteten i de tekniska.

Kursen vänder sig till dem som arbetar med olikaformer av konstnärlig och kulturell verksamhet och kanske medapplikationsprogram, animation, dataspeldesign eller inom liknande områden.Kursen riktar sig till dem som vill få hjälp med att vidareutveckla och realiseraen idé som kan inkludera nya digitala lösningar.

- Centrum för gestaltning vill öka den tekniskakompetensen inom de konstnärliga utbildningarna och utveckla kreativiteten inomde tekniska, förklarar Rebecca Forsberg, konstnärlig ledare vid Centrum förGestaltning och Kista Teater. Genom att starta innovativa utbildningar hamnarvi i ”skarpt läge” med varandra och kan bidra till den kraftfulla utvecklingsom sker inom nyföretagande både i Järva, nationellt och internationellt.

Undervisning sker via föreläsningar, semiarier ochworkshops. Studenterna får löpande feedback på sina case av professionellaidéutvecklare och av kurskamrater. Mellan kurstillfällena ges uppgifter knutnatill det egna projektet varvat med grupparbeten. Man använder en lärplattformpå nätet för information, kommunikation och inlämning av uppgifter.

- Vi vill att dynamik och friktion uppstår mellanvärldar som idag allt för sällan möts. Centrum för gestaltning kommer ni se,uppleva och höra mer av framöver, då vi bjuder på publika nerslag där teknikoch gestaltning uttrycks i konstnärliga produktioner, avslutar RebeccaForsberg.

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om entreprenörsskap

©Thommy Sjöberg

Zlatans leende - en gång till

2011-11-26T02:26:00.001-08:00

- Mona-Lisa släng dig i väggen!
- Här kommer Zlatan smile!

- Naturligtvis inte bara Kistalight som fastnat förZlatans leende!
Upptäcker vi när vi googlar runt på Webben.

Vid entrén till Rosengård - vägen för att komma till Rosengård från övriga Malmö - likväl som att ta sig därifrån - går under Annelundsbron där tågen dundrar förbi och där finns det berömda leendet i ett konstverk i kakel av Björn Carnemalm
.

. Zlatans leende i tunneln under Annelundsbron - ovanför bron finns en skylt med inskriptionen!

ROSENGÅRD

Mankan ta en kille från Rosengård

Menman kan inte ta Rosengård från en kille

CitatZlatan

Zlatan Ibrahimovic växte upp i gårdenstrax till vänster efter tunneln då man kommer in i området.
Adressen ärCronmans väg.

I dagligt tal kallas gården för Zlatan-gården.Zlatans leende möter dem som kommer och följer dem som lämnar området.
- Vi fåralla ta del av hans magi.

Hur jag än gjorde när jag sökte inspiration för ett motiv till tunneln kom jag inte ifrån det faktum att Zlatan hade växt upp på den intilliggande gården. Vem man än frågade om vad som helst svarade att:
Det var här Zlatan växte upp!
Citat från konstnären Björn Carnemalm

Bakelsen hittade Kistalight påen Malmöblogg!

- Klockrentmarsipanleende från Zlatan tycker vi!!

Zlatans leende som en bakelse

Vill du inspireras av andra sidor än bild och smak, konstverk i kakel och bakelser, så finns Zlatansleende även som teater. Malmöstadsteater visade för några år sedan enfamiljeföreställning med titeln Zlatans leende - en föreställning om dagensMalmö!

Zlatans leende som familjeföreställning, musik och magisk teater

Samma dag som Zlatan ska tända strålkastarna över sin gamla fotbollsplan, får en tjej i Malmö några uppdrag - löser hon dem kan hon återförenas med sin mamma.
Det handlar om att läsa av tecken på Malmös gator, om att stå upp emot Gangster Gangster Gangster och att hålla sig för skratt när någon fiser, om att få en pappa att gråta på ett pianouppspel, om den suraste rapparen i Skåne och om att hur kul det vore att spela fotboll med Zlatan.
Det är en dag då det händer hemska saker - men också väldigt bra saker. Det är en saga om Malmö och livet.
Citat av pjäsens regissör Dennis Magnusson

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om Zlatan Andra bloggar om klassresor Andra bloggar om Malmö
©Thommy Sjöberg

Det kom mera mera

Zlatans leende

2011-11-21T14:35:00.000-08:00

Rykande åtgång på Zlatans självbiografi Jag är Zlatan på Kista Akademi bokhandel. Alla exemplar är slutsålda. Hyllorna gapar tomt under den nytryckta Tomas Tranströmers samlade dikter.

- Har aldrig varit med om något liknande säger en av Kistalights gamla elever, Sara, som numera är bokhandlare i Kista galleria och ser Zlatans första upplaga slutsåld från den ena dagen till den andra!

- Första upplagan lär ha tryckts i hundratusen exemplar och den andra upplagan är på väg.

Kistalight kommer över ett ex och läser med stigande intresse. Det är inte bilarna, de stora stjärnorna, dragningarna, finterna, målen och jublet på de legendariska arenorna – från San Siro till Nuo Camp som fascinerar utan mer berättelsen om den lilla killen från Rosengård och hans resa.
Zlatan var en övergiven kille. Kom mest att bo hos farsan. Farsan som var bosnier och uppslukad av Balkankrigen drack mest öl, lyssnade på juggemusik och var inkapslad i sig själv och hade just ingen tid över för Zlatan. Hos morsan i Rosengård som var omgift var det trångt, stökigt och fattigt med strulande halvsystrar och där smockan hängde i luften i form av träslevar om ungarna inte lyssnade på morsan. I skolan kunde han typ inte sitta still och var ständigt i konflikt med lärare och alltid på språng.

Och så fanns bollen!
– Fotbollen!
Med den kunde han göra tricks, finter och lira med de andra grabbarna. Fantasi, flykt och gemenskap och drömmar på samma gång. Brassarna blev förebilder, Ronaldo och de andra stjärnornas finter och steg tränades i timmar. Inga problem för en övergiven kille som ingen frågade efter och som var hyperaktiv.
- En lyckad fint och dribbling och han kunde, nåja, le hela vägen till samtalet med rektorn!

Här någonstans tror jag Zlatan skapade sitt spel, grundlade sin teknik och lärde sig se öppningar i spelet.
Resten, alla fotbollsakademier hos MFF och andra klubbar var bara förädling av den ursprungliga talangen och träningen.
Kaxigheten och strulet då?
Säkert i mycket en följd av fyra bokstäver, som tycks bli allt vanligare i dag, men också brist på stöd från vuxenvärlden. Vem stöttar en kille som mest har fått klara sig själv från en fattig förort där svenska medelklassidealen är långt borta!

Kistalight som själv vuxit upp i förorten gamla Östberga, faktiskt i embryot till de första miljonprogrammen, har tillbringat åtskillig tid på fotbollsplaner och ishockeyrinkar. Vi är så gamla så att det var före curlande föräldrars tid och före den organiserade ungdomsidrottens tid. Det fanns fortfarande tid för spontanidrott och variation på lekarna. Vuxenvärlden var oftast långt borta! Det gick att lira utan föräldrastöd. Visserligen hade vi Thunis som skjutsade alldeles för många ungar i sin DKW till bortamatcherna.

Curlingföräldrar, organiserad träning, tuff konkurrens och föräldrars namnlistor mot en strulig och ensam tonåring.
- Zlatan har överlevt det mesta och det är klart att han har härdats!

Kistalight har inte bara vuxit upp i förorten utan fortsatt att bo där genom åren och arbetat med ungdomar i förortsskolor och varit ledare, tränare och internetredaktör för Online i Swehockey på Hovet i Stockholm för Hammarbys A-juniorer när det begav sig.
- Faktiskt är vi utbildade hocketränare, steg 1, i svenska hockeyförbundets regi det blev minst 10 år inom ungdomsidrotten för oss som föräldrar.
Lärorika, spännande, och riktigt roliga år!
Fotboll, gympa och hockey - visst kan vi sakna de här åren tillsammans med ungarna och andra föräldrar. Turneringar, resor och en och annan konflikt - det var aldrig tråkigt - såpan var allt som ofta närvarande!
Eftersom curlingen från föräldrarna och den organiserade träningen i princip började med 80-talisterna, man snackade om utbildning istället för att lattja med bollen och lira två-mål. Bingolotter, skjutsningar och matchställ - vi kan inte riktigt fatta att Zlatan grejade den resan ensam! Farsan hans vaknade till först när Zlatan tagit en plats i Mamö FF:s ungdomssatsningar och juggekrigen var över.
Kistalight tror att Zlatans kombination av kaxighet men även förmågan att lyssna (suga i sig fotboll) räckte långt men föräldragrupper som vill frysa ut en strulig kille är inte leka med!
Kanske kunde då Zlatan fyra av ett av sina berömda leenden när tränaren ville snacka med honom?
- Viss charm trots allt och inte bara kaxighet?

David Lagercrantz har hittat en fin ton i sin bok om Zlatan. Rappa meningar, hel del humor med understatements som flashar och inte minst Zlatans vakna iakttagelser när det gäller ledarskap och stora egon bland tränare och fotbollslirare. Faktiskt kan man få exempel på maktstrategier hur en ledare, Barcelonas tränare Guardiola, gör för att frysa ut (tystnad och inte se) en spelare som Zlatan istället för att ta ett snack med honom. Underbar replik där - Barca har köpt, betalat för en Ferrari, men vill använda honom som en Fiat!
Juventus tränare Capello med större och mer naturlig auktoritet fungerar bättre i sin kommunikation med spelarna och är mer rakt på sak.
Inter med Mourinho - mästaren på att kartlägga motståndarna, kaxig även han, går bra ihop med Zlatan. Till slut får han även järnansiktet Mourinho att le och jubla när han vinner skytteligan i sista spelomgången med en klack.
Berättartempot i boken är lugnare i Italienavsnitten. I Italien under Cappellos ledning i Juventus mognar och utvecklas också Zlatan till en stor forbollsspelare!
David Lagercrantz har skrivit en litterär bok om fotboll och han och Zlatan måste ha fått fin kontakt under de bandade samtalen i Milano. Lagercrantz som växte upp ett stenkast från Blåkulla Hagalund i Solna och själv spelade pojkfotboll i AIK.
Kistalight tycker speciellt att kapitlen från barn och ungdomsåren i Rosengård lever och är ett stycke samtidslitteratur. Blir en av flera moderna Malmöskildringar jämför med storheter som Yarden av Kristian Lundberg, Underdog av Torbjörn Flygt och lite roligare kanske Hey Dolly av Amanda Svensson.
Betyg fem borfintade backar av fem (som gått och köpt korv!)
I dag ler nog Zlatan mest när han tänker på sin familj men det är klart är det en dyster dag nere i Milano, dimman väller in från Po-dalen och råkallt som det bara kan vara i Milano, kan han le hela vägen till banken.
- Kan inte låta bli att undra om David Lagercrantz har royalties, procent, på boken. Då kan han också le hela vägen till banken - om inte får han glädja sig över en ovanligt välskriven fotbollsbiografi.

PS 1 Han, Zlatan, kan fyra av ett riktigt leende också när han blir Capocannoniere, skyttekung, på en klackspark

i säsongens sista match med Inter säsongen 2008 - 2009!
- Inga dåliga grejer!
PS 2 Zlatan är inte den första riktigt stora svenska liraren i Inter. Han har haft föregångare, Nacka Skoglund, Just for fun med liknande bakgrund.
- Kanske på sin tid den mest populära av alla svenska fotbollsspelare i Italien!

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om Zlatan Andra bloggar om klassresor Andra bloggar om Malmö
©Thommy Sjöberg

Kistalight dikt - Poesi på en dag

2011-11-13T09:20:00.000-08:00

Två förrymda häxor från Witches hill (Raganos kallnas)? – Juodkranté strandpromenad vid Kuriska sjön Bild Thommy Sjöberg

Kistalight deltar i helgen i Författares Bokmaskins Poesi på en dag. Fin antologi som hämtas ut fram på lördagkvällen. Sedan diktläsning och fest i lokalerna på S:t Eriksgatan 10. Lite stämning av gammaldags rockklubb, Cavern - på poesivis, med vår nestor Börje Crona som konferencier. Börje som styr uppläsningarna med mild hand när våra poeter kan bli väl yviga. Kistalight deltar med några treradingar, haikudikter skrivna efter sommarens besök på Kuriska näset.
Kistalight är också på väg till Hedengrens bokhandel för diktläsning under söndagen. Söndagseftermiddagen är bokad för antologins, Poesi på en dag, författare.
Men först bara måste vi se gänget i Så mycket bättre som i dag tolkar Timbuktu - speciellt gillar vi Laleh och hennes version av Alla vill till himmelen.
På vägen till Hedengren råkar vi gå förbi Bukowskis konstvisningar på Arsenalgatan.
- Vi bara måste gå in!
- Det är ju Fars dag man kanske skulle slå till på en Karin Mamma Andersson, kostar en mille så där, eller en Dick Bengtsson ungefär samma pris.
- Obs skämt - ha...ha!
- Eller varför inte en av Andy Warhols målningar av Marylin - cirka en halv mille eller en av de berömda fotografierna av Stjärnan av Bert Stern!
Kistalight tar sig en funderare (reflekterar)!
En Marylinkopia på NK av Warhol kan man få för några hundralappar och en snygg inramning kan gå på en tusenlapp och egentligen!
- Syns det någon större skillnad?
- Ligger ju även i linje med Warhols konstfilosofi med kopior och serieproduktion!
När vi väl kom till Hedengrens hade de flesta poeter redan gått hem! Men några eftersläntrare träffade vi och en dos poesi, diktläsning, fick vi även i dag!

Kursiu Nerija

På andra sidan
Bris nordväst, inte kuling
Sommarlovsvindar

Den öppna gränsen
2 gånger Häxornas kulle
Lagunens spegel

På Svärmorsberget
Italienska blicken
Stege mot himlen

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om Kuriska näset Andra bloggar om Nida Andra bloggar om Litauen
©Thommy Sjöberg

Kistalight i Juholt land – omdömen och en radiodokumentär

2011-11-02T23:43:00.000-07:00

Kistalight i Juholt land – tycks trivas bra i Påskallavik - myshörna bakom jättedamen. I dag något om omdömen, en radiodokumentär och några sommarprogram. Bild Ulla Kistalight

Inget internet i Kista under tisdag och onsdag förmiddag, nåja gäller i Kistalights kvarter där man i dagarna förstärker bredbandet.
Typiskt just när man skriver omdömen i Stockholms skolwebb. Alltså måste vi pallra oss i väg till jobbet under onsdagen och skriva omdömen där. Vi som hade kvittat bort onsdagen tidigare under terminen med några i och för sig intressanta kurser i källkritik och nätverksträffar.
Nåja bara att bita ihop på Kistalight!
Omdömen har vi skrivit förr: Se här med pumpor och se här med långtradare som leder till utvecklingssamtal - se här Utvecklingssamtal Light.
Passar på att lyssna på en radiodokumentär om Håkan Juholt och hans väg till makten medan vi skriver och lyssnar även på två olika sommarprogram. Ett med Sara Stridsberg som läser från sin nya roman och spelar fantastisk musik och det andra av Karl Ove Knausgård som berättar om sin upplevelse av Utöya och har en fin betraktelse av den tragiska dagen.
Intressant!
Dokumentären om Håkan Juholt är gjord av Erik Hedtjärn och Amanda Glans för programmet Tredje Statsmakten i P1, Sveriges Radio.
- Partiledaren – en dokumentär om Juholts väg till makten.
Lyssna på dokumentären kan du göra här!
Dokumentären är nominerad för Stora journalistpriset i kategorin Årets berättare - radio.
Vi får följa Håkan Juholt året innan de omtumlade dagarna när han blir vald till partiordförande för SAP.
- Hur ett absolut inte jag!
- Blir ett Ja!
Någon gång under året förstår Juholt att det kommer att ske stora förändringar inom SAP och att han kan spela en roll i den processen. Ett "litet utspel" i Svt om Socialdemokratins framtid får stor betydelse.
Partistyrelsen bör avgå efter katastrofvalet 2010 anser Juholt!
I november förra året finns Juholt som en av omkring femton kandidater men ingen tror riktigt på allvar att han är ett partiledarämne.
- Själv säger han att han är alldeles för yvig och ostrukturerad för en sådan uppgift!
Och hoppas att han kan säga nej om han blir tillfrågad.
- Att det finns en medicin mot ett sånt tilltag!
När han märker att han har support i partidistrikten i södra och västra Sverige växer intresset och han skickar ut signaler om att han är intresserad av ledarskapet.
Tidigare har han märkt hur sossar kring förra partistyrelsen har använt härskarstrategier, hur de reducerar och förminskar hans politiska insatser efter den öppna kritiken i Svt och media.
Håkan Juholt är en motsägelsefull man trots de tidiga invändningarna mot att bli ledare är det full gas som gäller när möjligheten ges.
- Vilken höjdhoppare säger han vill hoppa på 1.75 hela livet?
Håkan Juholt, mitt i livet, ganska nöjd med omständigheterna med sambo som han kallar kulbo och relationen till sönerna, kan inte motstå karriärmöjligheterna i att bli utnämnd till partiledare i SAP.

Han avslöjar också ett inte fullt så sympatiskt drag i förhållande till sönerna när de spelar tennis. Han möter dem inte längre när det är risk att han förlorar.
- En pappa säger han ska alltid vara en vinnare i förhållande till sina barn!
Kistalight som ofta möter sin son just i tennis vinner fortfarande matcher då och då men grejar att förlora. Tennis den svåraste av racketsporter är mycket fostrande för både motionärer, proffs och säkert även för politiker - Palme lirade ju tennis på sin tid.
- En bra match är som en god dialog där man ger och tar!
Man måste stå ut med sina misstag och spela vidare, kanske styra spelet, hitta öppningar och växla tempo med gott humör.
- Misstag sker bland de bästa av spelare (i de finaste familjer) och tricket är att variera spelet och kämpa vidare!
Kistalight är övertygad om att en riktig vinnare är bara den som lärt sig att förlora. Många så kallade vinnarskallar är i själva verket mer rädda för att förlora än de känner glädje över att vinna.

Vi får se hur det går för Håkan Juholt och SAP?
Just nu ser det inte bra ut med vikande opinionssiffror!
- Är det inte politiken som behöver förnyas?
- Tröttsamt med baslinjespel a la svensk storhetstid i tennis?

- Klassisk SAP-politik för 2010-talet?
- Fungerar det?

Andra bloggar om Juholt
Andra bloggar om Kista
©Thommy Sjöberg

Så mycket bättre – Light

2011-10-29T14:28:00.000-07:00

Fisksoppa a la ett gammalt recept från 70-talet, Grekland och Butler, och premiär för Så mycket bättre.
Kistalight sippar vin och sörplar soppa och oroar sig hemma i soffan i Kista!
Hur ska det gå?
För mycket ego hos årets deltagare?
Finns det plats för något nytt?
Kommer det att tända till?
Bli det någon elektrisk kemi i tolkningarna?
Som det bara kan bli när oväntade möten uppstår!

- Visst!
Lagkapten Ledin leder, dagens artist, årets lag med som en god teamcoach!
Överraskande mjukt och avspänt!
Rockigt med Lena Ph, Blue feeling med Wiehe, Känsloballad med Eva, Intelligent med Timbaktu och Housedisco med E-type.
Och så Laleh som för in Ledins låtar i 2010-talet.
Trubadur med ett allvar, äkta känsla och en oväntad dimension som bara den unga generationen kan ha.

- Inte Just nu - Laleh! (Ej tillgängligt - se TV 4 - får bli Bjurö Klubb istället)

Fru Ulla är tagen, tår i ögonvrån, och Kistalight kämpar med känslorna och sippar på sitt portugisiska vin som passar så bra till fisksoppan!
Står vi inför ett genombrott och uttryck som bara riktigt stora konstnärer (artister) har?
Hudlöst?
En tjejig Cornelis?
Vi hoppas att Laleh har massor av integritet och i framtiden tar till vara, grejar, sin talang!

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Så mycket bättre
Andra bloggar om musik
©Thommy Sjöberg

Big Brother - Kistalight i Florens

2011-10-23T05:39:00.000-07:00

Kistalight tittar på TV4 under förmiddagen och ser Ernst Kirchsteiger från Florens. Kistalight minns egna besök i staden!

En storhet som författaren Stendahl drabbades på 1800-talet av spleen och melankoli efter att ha besökt Florens på sin Grand tour genom Europa. Då fanns det speciella psykologer som kunde konsulteras för samtal.
Ett sätt att komma över depressionen och känslorna av inre tomhet efter att ha beskådat den undersköna konsten och de vackra byggnaderna.
Kistalight behöver mer en konsumentombudsman med lite jävlar anamma i!

Säg det nu i kör, ett, två, tre:
Kära du. låt dig inte distraheras av oss,
du har nog att göra med att köra, och
vi har det bra, vi här bak i bilen
och vill ej va' med om nå'n krock!
Di do di dam dam
di do di dam dam
di do di dam dam
do
(Siwan)

Fick mysko böter i veckan – redan betalda via kort. Någon förseelse från Italien under Allahelgonahelgen förra året! Böter 3 Euro och administration 15 Euro genom Nivi Credit.

Hur många fel i trafiken kan man inte göra under några dagar?
Vad har jag gjort?
Tidpunkten för boten finns där!
- 11.55 den andra november!
- Var det körstilen då vi bilade genom Toscanas böljande kullar och brinnande färger, runt på slingrande serpentinvägar och bland sprakande vinrankor i höstsolen.
- Eller var det i Florens gamla stad i trånga gränder när vi irrade med vår Peugot 207?
Kanske den där genvägen från genomfartsleden, Firenze – Bologna, där inga andra tycktes köra ?
- Felaktig filkörning?
- Ett finger mot en kamera?

Penalty type beskrivs som verbale fine on line blir väl ungefär ”En muntlig bot on line” på italienska densamma Tipo di infrazione är även där Verbale fine on line.

Ringer hyrbilsfirman Herz även de tror att jag troligen har åkt i stadsdelar där det är begränsad trafik och elektronisk kontroll men de tror att boten är från Pisa och där var vi inte just den 2 november.
- Men vad gör väl det, där var vi i alla fall den 3 november.
Kanske en bra affärsidé?
Vet inte hur många miljoner besökande turister Italien har under ett år. Om var tionde (10%) som hyr bil kan fångas på okända kameror för enklare trafikförseelser lär det kunna bli betydande inkomster, flöden av Euro!
Kanske mer än vinexporten – säkert miljonbelopp. En sjättedel böter och fem sjättedelar administration.
Vem gör klippet?
- Ett finger för Big brother!?
Nu kan det sägas! Kistalight kan inte längre använda sig av sitt strutsbeteende.
- Böterna var betydligt värre. Betalningen ovan var bara en liten administrativ kostnad. Om detta har vi informerats via sirliga brev på påkostat papper från polismyndigheten i Florens (Firenze). Senaste brevet därifrån, rekommenderat, anger våra försyndelser som VIOLATION OF THE HIGHWAY CODE och beviset finns på bild!
- Kanske en något otydlig registreringsskylt.

Men Big Brother kan tolka det mesta!

Alltså har vi pyntat i veckan och nu snackar vi fyrsiffriga belopp, stark euro, som ökar ju längre vi väntar. Betalningen riktigt trevlig att utföra via online inramad av en vacker bild av Ponte Vecchio.
- Du har lyckats och genomfört en framgångsrik betalning som slutkläm i betalningsoperationen. Försyndelsen har skett på Corso del Tintori i centrala Florens nära klassiska byggnader och torg.

Frågar Love vår son som var med den aktuella dagen.
- Det var väl ingen fara med vår bilkörning. Mycket smidig tur genom Florens och faktiskt var vi noga med att betala för parkeringen där vi ställde bilen.
- Svenskar som vi är.

- Du jag åldrades 10 år den dagen.
- Du och morsan…!
Du praktiskt taget körde genom Uffizierna och Palazzo Vecchio med kampanilen!
- Skrek det inte från fälgarna när vi passerade Duomen Santa Maria del Fiore.
- Donatello och Michelangelo de fick man se genom bilrutan!

Gamla staden i Firenze, bör ses per promenad utan päron.

Du Love, säkert rätt så!
Varför inte bilfria citykärnor enbart för fotgängare och cyklister - bättre för miljön!
Men vi betalade i alla fall för parkeringsavgiften!
Måste erkänna att jag även fått böter i både Gdansk och Brügge.
P-böter och driving in restricted area.
Tidigare under året fick jag även fortkörningsböter på E-22:an vid Björnsholm.
- Är det verkligen en flanör - och poet som far fram på detta viset?

Andra bloggar om Kista
Andra bloggar om konst
Andra bloggar om Florens
©Thommy Sjöberg

Kistalight på vernissage i helgen

2011-10-17T22:31:00.001-07:00

Benidorm olja målning av Janne Blom från utställningen every picture tells a story. Foto med ljus a la Rembrandt i målningen - från fotoblixten Thommy Sjöberg.

I vårt arbetslag på Spånga high har vi många kreatörer; en skribent, en skolforskare, körsångare, en organisatör, en arbetsmiljökämpe, en fackligt aktiv – småbarnsförälder, astronom, en indieförfattare och en konstnär Janne Blom som har haft vernissage i helgen.
- Klart vi var där med blomsterkvast!
Arbetskamraten Janne Blom ställer ut på galleri B:fors Karlavägen 83. Fina grejer, skickligt - mycket hantverkskunnande, olja, stämning av 30, 40 och 50-tal från filmen och fotografins värld. Något mörka dova färger, men ljus drömsk ton av något bortom i konstverken.
- Ett berättande måleri!
Fru Ulla Kistalight talar om ekon från Karin Mamma Andersson eller Dick Bengtsson. Kistalight instämmer men tycker också att det finns en alldeles egen ton av mystik.

Målningen med mannen, Nytt liv (Foto av bild från utställningen Thommy Sjöberg) som väntar på en Amerikabåt, redan såld, blir vi särskilt förtjusta i! . Kistalight som väntar på pension kanske? Men är det egentligen en amerikabåt?

Alla Jannes målningar från utställningen finns även att beskåda på nätet! Foto från utställningen Thommy Sjöberg

Kistalight rekommenderar ett besök på Galleri B.fors för att beskåda Janne Bloms 35 målningar. Utställningen, every picture tells a story, pågår mellan 15 och 27 oktober.

Andra bloggar om Kista
Andra bloggar om konst
©Thommy Sjöberg

Mellan väggarna

2011-10-15T12:22:00.000-07:00

Ikväll filmen mellan väggarna på Svt 2 - Kistalight rekommenderar! Så här skrev vi tidigare om filmen. På väg hem från skolan - av en slump hittar kistalight Entre les murs i utkorgen för film som ska skickas tillbaka till Medioteket. Den Guldpalm vinnande franska filmen i Cannes 2008 gör oss riktigt upplivade, inser vi, efter att ha lånat hem filmen över kvällen. På Kistalight minns vi Att vara och ha och funderar över varför franska filmer om skolan är så sevärda.

Sista veckan av terminen ser Kistalight Entre les murs, Mellan väggarna, passar bra som avslut för 00-talet. Entre les murs är en dokufiction alltså spelade scener av dokumentär typ från en skola i Paris 20th Arrondisment.
- Multikultimiljö - Belleville med flera stadsdelar.
Läs mer...!

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om skolan Andra bloggar om Mellan väggarna
©Thommy Sjöberg

Kistalight i Juholt land – drevet går

2011-10-13T02:33:00.000-07:00

Moder Svea i gungning? Kistalight i Juholt land - något om vad som är rätt och fel, något om proportioner och drevet går och medias inneboende tomhet! Bild fru Ulla Kistalight Klicka gärna på bilden!

Kistalight bekymrar sig för Juholts hyresbidrag!

Varför...varför så snål och obetänksam.
- Tänk på Aina Erlander som lämnade tillbaka pennor och sudd i en liten konsumkasse till staten efter Tages bortgång!
Håkan är ju naturligtvis en passionerad politiker med visioner som har svårt att hålla reda på vardagens trivialiteter!
- Kan ingen närstånde politikerkompis hålla ordning och fixa alla dessa detaljer som är så viktiga för trovärdigheten!
Kanske finns det dom inom partiet som inte vill honom riktigt väl?
- En sosse får absolut inte vara girig!
- Sånt är för riktiga borgare!
Hm...hm kanske har vi alla en borgare inom oss?
När det beger sig!

Drevet går!
Vad är det för en process som blåser upp medias indignation över ett klantigt skött hyresbidrag för dubbelt boende?
Finns det egentligen ett klart formulerat nedskrivet regelverk här för riksdagsmän?
En juridik och lagstiftning?

Varför synar journalisterna på Aftonbladet inte till exempel Carl Bildts affärer och arvoden i Lundin Oil? Se välformulerad artikel av Kajsa Ekis Ekman i DN i dag!
- Är det tillåtet att vara S-ledare?
- Är det någon form av medias egen inre tomhet och brister som gör att de helst synar och låter drevet gå mot politiker på vänstersidan nu Juholt, tidigare Sahlin, Schyman och faktiskt Palme på sin tid med Harvardaffären.
Media är hårt trängda i dag, AB t ex, med nedskärningar av personal och en allt mer begränsad pappersupplaga!
- Är då lösningen att granska taffligt skötta bidrag det ultimata scoopet för att höja lösnummer försäljningen och rädda den egna karriären.
Gärna kritisk granskning av media av både borgare och sossar men någonstans måste det finnas proportioner för när drevet går.
Vi får de politiker vi förtjänar!
Vem vill ha en korrekt kamrer i alla lägen – nog borde det finnas plats för både yvighet, visioner, humor om än det slarvas med klantigt skötta hyresbidrag!
Vilken journalist har inte utnyttjat sitt kreditkort?
För både taxi och representation (krogbesök)?
- AB:s chefredaktörer, journalister och scoopjägare är de moralens och värdegrundens sanna representanter?

PS Elvis - javisst! Men vi länkar ovan till M.I.A och The Clash som kommentarer till ett av tidernas värsta mediadrev i Sverige sedan Sahlin och Schymans dagar!
PS En gång till! Granska makten javisst men det utesluter inte reflektion, analys och saklig värdering av källor, och källors syfte och sin egen (medias) rolli de uppgifter man hanterar.

I efterhand, under söndagen, läser vi Björn Wimans småaktiga artikel i DN där han jämför Juholt med Erlander och sätter den senare på en piedestal han inte hade i sin samtid. Hade Wiman haft ett uns av journalistisk ärlighet och bemödat sig om att undersöka sakförhållanden om hur Erlander blev bemött av den borgerliga pressen under 1950 och 60-tal hade han funnit stora likheter med hur Juholt blir bemött i dag av just t ex Wiman.
- Varför håna någon som bor i Västertorp och inte på Söder som alla pseudokulturradikaler tycks göra!
Varför saknas det kommentarer kring ett av tidernas värsta medidrev som just bedrivs av Wiman och hans kolleger. Ett drev där sakförhållanden om Juholts bidrag visade sig vara fel. Granskning av makten måste grunda sig på en intektuell hederlighet och en fair värdegrund men man måste också kunna erkänna eller ta till sig om det blivit fel och inte fortsätta att gnälla på ett småskuret sätt om hur Juholt tycks slira på tangentbordet med sina aktiviteter på Facebook.
Kanske dyker det en vacker dag upp en självkritisk artikel någon gång på DN:s kultursidor varför alla partiledare hos sossarna tycks drabbas av ett sådant hat i den borgerliga pressen. Något som säkert redan drabbade Branting, Hansson och Erlander! Palme och Sahlin ska vi inte tala om och nu tycks det fortsätta med Juholt!
Andra bloggar om Juholt
Andra bloggar om Kista
©Thommy Sjöberg

Tranströmer - Nobelpriset till en Söderkis

2011-10-09T10:46:00.000-07:00

Tranströmer i Kista! Kistalight vädrar sin Tranströmersamling på täppan framför höstastrarna vid Gläntan i Kista. Bild Thommy Sjöberg Klicka gärna på bilden!

Grattis Tomas, grattis världen, grattis Sverige, grattis Västerås, grattis Stockholm, grattis Runmarö och grattis Södermalm!
– Har en Söderkis någonsin tidigare vunnit ett Nobelpris?
Grattis Folkungagatan, grattis Katarina norra och grattis Södra latin! Hur många plugg på Kungsholmen, Östermalm eller för den delen vilken förortsskola som helst kan stoltsera med en Nobelpristagare bland sina elever!
... tog mig uppför Götgatan - med Hansson & Bruce bokhandel - svängde till vänster in på Högbergsgatan och där stod varje vintermorgon en häst och tuggade halm ur en påse. En bryggarhäst, en stor ångande ardenner. / _ _ _ / Jag rusade in på skolgården ungefär när ringklockorna bjällrade för morgonandakt. (Från Minnena ser mig)

Kistalight upptäcker när vi vädrar vår Tranströmersamling hur inspirerade och påverkade vi är av hans texter och poetiska världsbild och livsstil. (En stor författare i en alldeles vanlig killes kropp)!
- Åkte vi inte till Brügge efter att ha läst Det vilda torget och tjusats av dikten Carillon och läste om hur klockspelets toner rullar ut över Flandern!
- Blev inte Sanningsbarriären, vår första Tranströmerbok, med sina prosadikter en förebild? Prosadikten Funchal ett lyriskt resereportage som fick oss att besöka Madeira!

En skugga står i sin rykande hytt och steker två fiskar enligt ett gammalt recept från Atlantis, små explosioner av vitlök, olja som rinner på tomatskivorna. Varje tugga säger att oceanerna vill oss väl, ett nynnande från djupen.

Tomas Tranströmer är den enda poet där vi riktigt säkert vet att vi läst hela hans verk vid flera tillfällen. Senast i somras läste vi om hans Östersjöar, en favorit, efter att vi besökt Kuriska näset.

Vinden går i tallskogen. Det susar tungt och lätt,
Östersjön susar också mitt inne på ön, långt inne i skogen är man
ute på öppna sjön.

Att haikudikter är en form som passar Tomas Tranströmer (kort, koncentrerat och med överraskande bilder) efter hans stroke på 90-talet är inte så konstigt. En form som vi även gärna, inspirerade av Tomas kanske, använder på Kistalight när vi vill förtäta en reseskildring som senast i Kuriska näset – Haiku Light.

Klart vi ska ha med den obligatoriska favoritdikten!
Det finns så många!
Kistalight väljer helt enkelt den dikt vi läste för eleverna i fredags när vi pratade och berättade om Tranströmer.
Pedagogisk, bra, enkel, visar så mycket av Tranströmers oväntade bildspråk och musikalitet.

                                                       Storm

Plötsligt möter vandraren här den gamla
jätteeken, likt en förstenad älg med
milsvid krona framför septemberhavets
                          svartgröna fästning.

Nordlig storm. Det är i den tid när rönnbärs-
klasar mognar. Vaken i mörkret hör man
stjärnbilderna stampa i sina spiltor
                           högt över trädet.
                                                           (Ur debutsamlingen 17 dikter)

Eleverna hänger med uppfattar både poesin och bilderna men någon undrar vad spiltor är för något!
Tjej förklarar att det är små boxar som hästar står uppställda i när de inte är ute och travar eller betar i hagen.
Så det så!

PS I ärligheten namn är det ingen idyll Tomas Tranströmer målar upp från sin barndoms folkskola Katarina norra och sin ungdoms läroverk Norra Latin mer Ingmar Bergman och stämning av filmen Hets, som för övrigt spelades in under hans år på skolan, än idylliserande och idealiserande av läraren a la Harry Martinsson i Nässlorna blomma. Om detta kan man läsa i Tomas Tranströmer Minnena ser mig!

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Tomas Tranströmer
Andra bloggar om litteratur
Andra bloggar om Nobelpriset i litteratur

©Thommy Sjöberg

I år blir det en poet från Mellanöstern - Kistalight tippar...

2011-10-05T23:49:00.000-07:00

Les Murray, Adonis och Tranströmer - lyriksamlingar från Kistalights täppa vid Gläntan i Kista Bild Thommy Sjöberg

Blir det en poet i år som får Nobelpriset i litteratur?
Politiska tövädret - den Arabiska våren, upproren och revolutionen i Nordafrika och Mellanöstern, påverkar sådana världsliga företeelser Nobelkommitén?
Kistalight hoppas och tror på antingen Les Murray, Adonis eller vår svenske Tranströmer!

Oddsen ser bra ut för deras del från 1 oktober.
Nu har Bob Dylan också dykt upp bland toppkandidaterna!
- En bubblare!
- Great säger vi på Kistalight!
Vet Ladbrokes något vi inte vet?

Varför inte göra som med medicinpriset och låta tre poeter dela på priset!

För deras forskning i männinskans inre dunkla rum i samklang med naturens skiftningar och samhälleliga förändringar har de nått hittills outforskade vidder med ett djärvt modernistiskt bildspråk som står i samklang med traditionen hm...hm! (Kistalight uttalar sig från hemmaredaktionen)

Blir det inte en poet i år skulle vi på Kistalight redaktion gärna se Joyce Carol Oates som vinnare.

We love Blonde - Oates stora amerikanska roman om Marilyn Monroe!

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om Nobelpriset i litteratur

©Thommy Sjöberg

Karlavagnen Light

2011-10-04T13:32:00.000-07:00

I helgen besök på Norra Öland för Kistalight, skördefest och torparsysslor, kommer sent på fredagskvällen - lyssnar på Karlavagnen under bilfärden.
Mäktig stjärnhimmel på natten, som ett täcke över vår by, och är det inte Karlavagnen, Charles wain eller Big Dipper som hänger där över Sjögrens stuga på andra sidan ängen!

Igår mer Karlavagnen på radio som för kvällen handlar om Bloggvärlden.
- Några intressanta inlägg!
En kvinna bloggar om Aspberger, en annan om hälso coaching, en äldre man, gubbe, minns unga dagar från Kiviks marknad och kaffe med stripporna och någon har bitar från Kenya. Kul och trevligt men det bränner inte riktigt till!
– Hel del klichèr!

Vad är drivkrafterna bakom bloggandet kan man fråga sig?
Tycks inte de sociala medierna ha en väl så stor egen livskraft. Några nämner lusten att berätta och andra kontakten med läsarna.

Något mer om sprängkraften bakom bloggandet saknar vi på Kistalight!
Bloggar och andra sociala medier som kan ligga bakom en revolution – se upproren i Mellanöstern och Nordafrika!
Möjligheten att med små medel och enkel teknik bli sin egen redaktör och i teorin kunna nå ut hur långt som helst med sina texter, bilder, filmer och musik!
En digital revolution som skakat om och förändrat medievärlden!
En i grunden förändrad maktbalans för det fria ordet och rätten och möjligheten att uttala sig,
Klart att de etablerade i media är kritiska och misstänkliggör en sådan utveckling!
Detta faktum firar vi med en liten dikt från Kistalight där Karlavagnen, in english, finns omnämnd!

Vickleby, romantic artist dream and pain
Mullberry trees and hopes in vain
Tourists lazy going
The Baltics marinblue moving
Harmony and in night Charles wain
A rose, a kiss
and a clear summerrain

/Blogghälsningar från Kistalight

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Bloggvärlden
©Thommy Sjöberg

Kistalight på vift på Lidingö

2011-09-26T22:26:00.000-07:00

Lidingöloppet för tjejer i söndags - Kistalight var där och följer sina två favoriter. Dottern Evelina med kompisen Ann-Sofie som här gör vinnargesten när de just klarat av både Lidingöloppet och årets tjejklassiker. Grattis säger mammsen och pappsen! Bild Thommy Sjöberg

Kistalight grejar logistiken under söndagen.

SL-buss till Lidingö från Ropsten och tunnelbana ifrån Kista.

Heja på tjejerna i målgången!

- Vilket vi inom parentes missar.

Livliga diskussioner där om när de förväntas komma in på upploppet.

Vilket gör att vi missar - tjejerna är redan förbi när vi märker att de passerat!

Blir uppvaktning i målområdet istället.

Fika för hela gänget hos god vän från Öland som bor nära målet för Lidingöloppet - äppelkaka och kaffe från den långsmala ön.

- Glad och livad stämning - mycket trevligt!

Tillbaka i Kista lagar vi en Nur einen acht und Zwansig, blir en sväng till Arlanda och på sena kvällen en gruppspels match i tennis.
- Puh!
Inte så fokuserad där - en knapp förlust!
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Lidingöloppet Andra bloggar om tjejklassikern

©Thommy Sjöberg

Doing the alternativ bookfestival

2011-09-25T01:18:00.000-07:00

Klart vi skulle vilja ha varit i Götet på Bokmässan i veckan istället för att harva på Spånga high! Får bli en liten alternativ visning här istället av våra alster!
Först ut med senaste boken som har 12 bitar om litteratur. Vi citerar en aktuell bit ur boken Kistalight på spaning om Sara Stridsbergs Drömfakulteten. Boken som har blivit vald till den svenska 2000-talets roman av DN:s kulturredaktion.

Sara Stridsbergs bok om Valerie Solana - en poetisk berättelse om det sunkiga trashiga USA men även om 60-talet, om klassresor, lyriska drömmar, skildringar av vanvett och med Warhols The Factory som en samlingsplats för de udda dekadenta.

Finns även interiörer från 60-talets Chelsea hotell i New York och en notis, upprop, från Henry Millers gamla skandalförlag Olympia press.
- Häftigt säger vi på Kistalight!
(Från på spaning!)

Biten finns även att läsa ) på webben (Drömfakulteten Light där den hamnar högt, andra plats, på Googles sökranking!

Vi kör även en bit ur goes Ryan från den utökade upplagan från 2009 - finns även på weebben!

Mona Lisa Light

Kistalight på vift i San Gimignano
besöker Galleria d Àrte Contemporaneo
skådar ut bland medeltida torn
a la Manhattan skyline
som vanligt en aning vilse
- svängde höger
en gammal pilgrimsväg
på vår färd mot Siena.

Leendet i dörröppningen
i den smala gränden!
Något bekant, en ton - en känsla?
Ett tilltal genom seklerna eller bara
klanger från några vackra terziner
(Citat från goes Ryan)

Vi fortsätter vår gallerivisning med Kistalight Academy. Nedan några rader ur boken! Texten finns även på webben Debatt Light - shoppa väska.

Milstolpar i människans historia är när vi reste oss och började gå på två ben och frigjorde händerna för att bära hem mat.
När vi tämjde elden för att laga maten och när vi började kunna frambringa ljud och tala med varandra var också viktigt.

"Nästa viktiga vändpunkt är när vi uppfinner handväskan" och kan bära hem kanske tjugo kilo nötter och rötter och börja hjälpa varandra utöver familjen. Då startade möjligheterna till ett unikt mänskligt samarbete.
Ett litet steg för människan och ett stort språng för mänskligheten!
Tänk på det ni alla kritiker av att shoppa dyra väskor och hänga dem i garderoben.
Man måste ha lite perspektiv.
Vem vet när det börjar bli dags att samla nötter igen?
(Citat ur Kistalight Academy)

Böckerna går att beställa på kistalight@gmail.com cirkaspris 130 SEK inkl frakt finns även att låna på de stora biblioteken runt Järvafältet. Betalning på pgnr 15 63 15 - 4 Kistalight
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om Kista Galleria Andra bloggar om Ryan air
©Thommy Sjöberg

Vaggvisa från exilen

2011-09-18T04:16:00.000-07:00

I dag firar vi med blogg nr 600 på Kistalight!
I veckan har vi läst Kim Thuy och hennes fina bok Ru.
- En kompis från Facebook.
Ru ges ut av Sekwa. Förlaget som satsar på kvinnliga franskspråkiga författare och gör en kulturgärning i Sverige. Fin design och bokformat, mjuk pärm med flikar och varje boksida har ett monogram bestående av ordet RU och det vietnamesiska tecknet för vaggvisa (Ru betyder bäck och flöde på franska).

Kim Thuy vaggar oss sedan med korta fragmentariska berättelser om Vietnam före och efter kriget, om sin båtflykt som 10-åring över Siambukten och sin tid i Montreal som invandrare och anpassningen till en bokstavligen, från tecken till bokstäver, helt ny kultur.
På något mystiskt sätt hinner också Kim Thuy med att berätta om sin stora familj, mostrar, morbröder och föräldrar.
- Allt i det lilla formatet!
Det blir en förtätad släkt och familjekrönika!
Frågan är om inte Kim Thuy funnit den rätta, ideala, formen för att berätta sin historia. Episoderna fungerar som fristående noveller, ja nästan prosadikter, det är gestaltat liv, för stora och dramatiska omvälvningar där hon ofta avslutar sina bitar med mycket energi och snärt.
Doi la chien tran, neu buon la thua – Livet är en strid där sorg leder till nederlag.

Just sorglösheten, förmågan att leva i nuet, nyfikenheten och energin är en tillgång för Kim Thuy och hennes stora släkt, trots att vissa dysfunktionella drag finns där!

– Kan ibland också vara en fördel!
Här tycks det ändå som att de reder sig ganska bra i den nya globala världen.
Frågan är också om inte Kim Thuy även hittat den rätta formen (modern berättelse) för en text som fungerar väl på läsplattor och i sociala media men även i en bokform för oss som inte riktigt får tiden att räcka till för att sjunka in i tegelstenar med ett mer långsamt berättande!
Betyg Fem välsjungna Lullabies av fem!

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om Sekwa

© Thommy Sjöberg

Rock Happy Light

2011-09-14T13:16:00.000-07:00

Klart vi var där sista söndagen och såg Slas utställning på Kulturhuset! Bild Thommy Sjöberg Klicka gärna på bilden!

Varför inte som avslutning säga au revoir?
På återseende till Slas där han står!
På (Tore Johnson) fotot från 1960-talet på Kulturhusets stora Slas utställning och blickar ut över Sergels torg.
Med en gamängs roade leende.

- Tjenare!
Vi syns på!
Rock happy eller i Blues for Mr Shelley!
Kanske i några bitar från Liv och kärlek och Blå måndag
I Boulevardens skugga kan också duga gott!
- Liksom Slas andra 83 böcker!

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om Slas
©Thommy Sjöberg

Nine eleven Light

2011-09-11T12:55:00.000-07:00

Verkar ha varit en lugn dag i världen. Hågkomster på Ekot

och God Morgon Världen blandas med dagens sportflashar.

Bilar upp från S:t Annas skärgård genom ett lummigt

landskap med mäktiga gröna ekar och solljus som spretar

genom lövverken.

– Världen trygg genom bilfönstret och moderniteten

så självklar.

September

Kommer att tänka på Hanna, tjejen som gick i nian och som vägrade att delta i de tre tysta minuter som var ett manifest för minnet av offren kring World Trade center några dagar efter nine/eleven.
– Aldrig sa hon!
Bara om vi tar med alla som har mördats och drabbats på andra håll i världen.
Eftersom detta hände i en duktig och mycket ambitiös klass diskuterade vi livligt och undertecknad (Kistalight) argumenterade om vikten av att delta!
– Fick bli en kompromiss!
– Saltsjöbadsanda?
- Sweden the middle way!
Tre tysta minuter för klassen!
Hanna, fick gå på toa!
I mer än, tre tysta minuter!

Biten finns att läsa i Kistalight Academy!

Fortfarande några få försvinnande ex kvar!

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Nine eleven
©Thommy Sjöberg

I Slas fotspår - nostalgi och biografi

2011-09-04T13:57:00.000-07:00

Kistalight på promenad i Slas fotspår i veckan. Nu med guiden Kent Josefsson som ciceron. Här utanför Slas ateljé Malongen vid Malmgårdsvägen nära Nytorget Bild Thommy Sjöberg

Slas en gång till!

Kent Josefsson guidén för dagens Slasvandring samlar sin skara, 43 stycken betalande och några till, Kistalight bland annat som var sen i starten, i Stig Claessons park. Här spelas Björn Wigardt (passande) Söders nationalsång från en liten modern grej laddad med ljudfiler.
Blir en nostalgisk inledning - Kent berättar att han guidar sedan 7 år och att han är intresserad av historia och kultur och ofta leder kulturpromenader där han berättar om Söders sex maskrosbarn som hittade vägen ut i världen; Greta Garbo, Per Anders Fogelström (PAF), Isac Grünewald, Nacka Skoglund, Stig Dagerman och dagens huvudperson Stig Claesson.
Stig Claessons park invigdes den 12 maj 2009 på östra Söder. Stig Claesson dog den 4 januari 2008 och hade då varit svårt sjuk sina sista år då han bodde på Allhelgonagatan 8 på Söder.
Stoffet, askan, efter Stig Claesson har spridits i en sjö i Västergötland där han har sina rötter.
- Familjen, Stigs barn, vill inte säga i vilken sjö.
- De gör dom rätt i tycker Kistalight!

På Duvnäsgatan fortsätter Kent Josefsson det biografiska spåret. I nummer 14 bodde Slas mellan 1933-36 med sina föräldrar Helna och John. Slas föddes den 2 juni 1928 på Södra BB som vid den tiden låg på Wollmar Yxkullsgatan nära Zinkensdam och som sedan blev barnsjukhus. Där har Kistalight målat i sin ungdom. Bland annat målade vi om tak där färgen hade släppt, fabrikationsfel med nya plastfärger, och där gick att dra ned färgen från taken. De sjuka barnen jublade när de såg Kistalight dra ner stora färgsjok.
- Vad är roligare än entusiastiska och glada barn speciellt om de är sjuka?
Kistalight är förresten också född på Södra BB liksom hans fru men då hade BB flyttat till Södersjukhuset.
Kent Joseffson berättar att Slas har skrivit 88 böcker och en av dem som citeras här är Västgötalagret som berättar indirekt om Slas barndom i Sofia.
Vid Sofia folkskola läser Kent ur Västgötalagret :

Jag gick på kvällarna tecknade och målade med någon som hette Ragnar. Det var högst upp i uppgång C i Sofia folkskola. Varför jag följde med Ragnar på kvällarna minns jag inte. Ragnar tog mig också en gång med på matiné på Södra Kvarn. Men det gjorde han aldrig om. Jag kräktes på honom.

En riktig Slasvändning där, drastisk humor och snärtig kort story! I gruppen som guidas uppstår en riktig diskussion om vad som egentligen var uppgång C på Slas tid. En av av våra kulurvandrare hävdar bestämt att teckningssalen låg högst upp i det som i dag är uppgång A!
Med detta låter vi oss nöjas antagligen är det lätt att kontrollera. De flesta bildsalarna får vara kvar, ljus och läge borgar för det, där de låg från början. Sofia folkskola är i dagarna drygt 100 år gammal.
- Svårt att inte imponeras av Sofia folkskola som skolbyggnad!
Något berättar det också om hur myndigheter och samhälle ser på skolan. I dag skulle en sådan här imposant byggnad knappast vara möjlig att bygga för en skola!
Slas fortsatte i Katarina realskola vilket var något han fick vara försiktig med att nämna för då kunde han åka på en snyting, betraktades som att göra sig märkvärdig, bland alla rivaliserande gäng i kvarteren.
På Klippgatan 26 och i kvarter Kristallen kom familjen Claesson att bo från 1936 när pappan blivit sjuk. Der var ett barnrikehus, minst 400 ungar, och drevs av den Sunnerdahlska stiftelsen berättar vår guidé Kent.
På Klippgatan var Slas mantalskriven, både när han gav sig ut i världen, när han blev elev på Konstakademin och de första åren när han bildat familj. Här träffade han också, PAF, den några år äldre Per Anders Fogelström som var söndagsskollärare för kidsen i kvarteret genom Sofia församling. Kan säkert en hel del jämföras med att vara fritidsledare och folkbildare.
- PAF kom att betyda mycket för Slas genom åren. De samarbetade med olika stockholmsböcker. PAF skrev och Slas ritade.
Någon gång slänger också Slas mamma, som var ett rejält fruntimmer, ut X.et Erixson på gatan. X:et som då var konstprofessor på Ackis och övernattat hos Slas betraktades till Slas förfäran som bohem och underlig!
I Vitabergsparken bjuder vår guidé på ett riktigt scoop! Nära Lusthuset spelar Kent en ljudfil från 1948 där Bo Teddy Ladberg har träffat Slas och andra ungdomar på Ceders Café som var ett café där arbetarungdom träffades. Café Ceders var en plats som fick människor att växa och här lyssnande man på Jazz. Huset brann ner omkring 1969-70. På ljudbandet hör vi en bitsk Slas som i bästa Strindbergsanda (Röda rummet) berättar att en dag ska kisarna och tjejerna från Söder komma och ta för sig!

Vid Malongen nära Nytorget hade Slas atelje i många år ibland bodde han där också. I dag verkar hans son Nils Claesson här som filmare och konstnär. Malongen har en lång historia från 1600-talet och framåt. Här har varit textilfabrik och under Gustav III krig kolerasjukhus, under 1800-talet var det under en period bordell, Lovisas krog, och senare var det ett annex till Katarina södra folkskola.
Kent berättar också att Slas blev hedersdoktor 1974 vid Uppsala universitet men att han aldrig tog emot doktorshatten. Han var i grunden en blyg människa och han tyckte att han just inte hade några anhöriga kvar i livet att visa upp utmärkelsen för. I Blåbärsmaskinen sonen Nils bok om familjen Claesson visar också på Slas mörka hål som människa vilket inte förminskar Slas som författare och konstnär snarare förklarar en del av det.
Till slut rekommenderar Kent några böcker framför andra som Supportern, Västagötalagret och Yngve Frej. Han avrundar sedan med en anekdot om och av Slas. Slas och författarkollega är på besök i Svenska akademin och stötter ihop med Lars Gyllensten.
- Tjena Lasse jobbar du kvar här?
Frågar Slas en förstummad Gyllensten!
Biten ovan I Slas fotspår blir lätt ett referat av Kent Josefsson utmärkta och kunniga Slasvandring. Men Kent har massor att berätta utöver vad som skrivits här.
Betyg Fem goda och väl valda insiktsfulla citat av fem toppat med mycket berättarglädje.

PS Kul idé - vilket vår guidé Kent Josefsson i praktiken redan gjort är att skriva en biografi över Slas med hans viktiga adresser på Söder som grund. Kent nämner i sin guidning även två så viktiga bostäder för Slas som Skinnarviksgränd, där Kistalight delat ut post, och Tantogatan 59 där Slas bodde med sin familj.

Varför inte som avslutning säga aurevoir, på återseende, till Slas där han står, foto från 1960-talet, på Kulturhusets Slas-utställning och blickar ut över Sergels torg med ett roat gamäng leende.
- Syns på!
- Rock happy, eller i Blues for mr Shelley eller i några bitar från Liv och kärlek!
Bild Thommy Sjöberg Klicka gärna på bilden!

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om Slas
©Thommy Sjöberg

Patti Smith Light i repris - repris

2011-09-01T10:41:00.000-07:00

Monarki och drottningpunk! Kan man annat än älska Patti Smith? Kistalight blir glad att se en popikons, 40 år nu som artist, oförställda glädje, ödmjukhet, klokhet och integritet i intervjuer. En hel människa efter alla år i branschen! När vår punkikon Patti lever och sjunger med i de fina tolkningarna på Polarprizebanketten får vi gåshud, tår i ögonvrån och because the night. som gör oss riktigt glada tillsammans med People got the power. och taket lyfter!

Prismotivering

Patti Smith visat hur mycket rock´n´roll det finns i poesi

och hur mycket poesi det finns i rock´n´roll.
Patti Smith är en Rimbaud med Marshall-förstärkare.

- Eller här hela motiveringen!

“The Polar Music Prize 2011 is being awarded to American poet and musician Patti Smith.
By devoting her life to art in all its forms, Patti Smith has demonstrated how much rock’n'roll there is in poetry and how much poetry there is in rock’n'roll.
Patti Smith is a Rimbaud with Marshall amps.
She has transformed the way an entire generation looks, thinks and dreams.
With her inimitable soul of an artist, Patti Smith proves over and over again that people have the power.”

Kistalight länkar till sin blogg Patti Smith Light från förra året och grattar juryn för Polarpriset till ett fint (kul) val i år!
Patti Smiths minnesbok Just kids läste Kistalight också för ett år sedan. I Just kids finns det ett stråk av sorg som stinger till mellan raderna. I ungdomen får Patti adoptera bort ett barn, baby, och hon får inte – kan inte fortsätta sin utbildning till lärare.
- Lika bra det tycker Patti som söker sig från vischan i södra New Jersey till New York city pank och med Arthur Rimbauds dikter i bagaget och tänker sig, drömmer om, en framtid som konstnär.
Arthur Rimbaud är följeslagaren, förebilden och tröstaren.
Från Just Kids minns vi även hur Patti Smith förmedlar en stark känsla av övergivenhet. Patti och hennes pojkvän Robert Mapplethorp levde långt från sina föräldrars vardag med sina konstnärsdrömmar, två barn som tror på sagor och får dra sig fram under små omständigheter i Brooklyn och så småningom flyttar de in på Chelsea hotel med sina teckningar och målningar som pant för hyran. Från början inriktade på bildkonst sedan hittade de en utveckling, av en slump, som följde sina egna vägar. Mapplethorpe blir modernistisk utlevande dekadant fotograf och Patti Smith hittar vägen till en poesi med djärvt bildspråk som leder till New Yorks punkiga popscen.

Här ett klipp från Patti Smiths första single! Den legendariska spelningen på Elecric ladyland 1974 med Hey Joe på framsidan!

Patti Smith är en överlevare och i år blir hon folkpensionär! I Just Kids får vi följa henne från sent sextiotal och 1970-talet. Hon blir inte bara ett vittne för sin generation utan lovar också före detta pojkvännen Robert Mapplethorpe att hon ska skriva deras historia när han dör i aids 1989. Pattis flytt till New York beskrivs storartat.

Det var sommaren då Coltrane dog. Sommaren med "Crystal ship". Hippiebarnen höjde sina armar och Kina sprängde en vätebomb. Jimi Hendrix tände eld på sin gitarr i Monterey. På radion spelade man Ode to Billie Joe". Det var upplopp i Newark, i Milwaukee och i Detroit. Det var sommaren med Elvira Madigan, kärlekens sommar. Och under denna föränderliga, ogästvänliga sommar fick ett oväntat möte mitt liv att byta riktning.
Det var sommaren då jag träffade Robert Mapplethorpe.

Kistalight som då och då tycker sig ha haft anledning att fundera över varför vissa människor överlever och inte slås ut av konkurrens och intriger och inte fastnar i droger och en destruktiv livsstil tror inte det finns någon speciell formel för ett hyfsat liv. Kanske måste man bara ha en viss tur och människor som stöttar och tror på en i avgörande lägen.

Hos Patti Smith tycker sig dock Kistalight ana en sorts ursprunglig naiv föreställning om världen och sina möjligheter. Varför inte känsla som många pionjärer hade när de skulle erövra Den nya världen. Hennes drivkrafter är att hon känner en konstnärsådra och tecknar, målar och skriver dikter och försjunker i vackra volymer av Modigliano, Picasso, Dubuffet och vill finna sitt uttryck. Det var inte längtan efter berömmelse och pengar som drev henne. Frågan är också om inte hennes arbetarklassbakgrund från södra New Jersey var en god hjälp och en bra värdegrund. Van som hon var vid små omständigheter och att vrida och vända på pengarna för att klara sig. Hon jobbar till och med övertid i sin bokhandel under Chelsea hoteldagarna så att hon hennes syster har råd med en Parisresa.

Patti Smith har en ren stil i Just Kids, inga onödiga åthävor eller krusiduller, hon förmedlar en religiös hållning om nåd och försyn i kapitlet om Robert Mapplethorpes död att Hålla gud i handen som gör att språket växer och blir större än sitt innehåll. Hon kan inte ta till sig Robert Mapplethorpes destruktiva utlevande livsstil även om hon förstår hans fotokonst med blandningen av kitsch, skuld, katolska kyrkan, sexuell sadomasoschism och modernism.

Helt okomplicerat behöver det heller inte vara att komma ifrån arbetarklassen i New Jersey!
Vad sägs om följande föräldrapar. Mamman Beverly var jazzsångerska, servitris och Jehovas vittne. Pappan Grant var fabriksarbetare och ateist och så fanns systrarna Linda, Kimberley och brodern Todd.
En ytterligare drivkraft för Patti var säkert att bryta upp från eländiga arbetsförhållanden - ingen klasskampsteoretiker men väl så mycket hjärta!

- Här några översatta rader från The Pissfactory.

16 år och avbetalningsdags Jag fick jobb på en pissfabrik
kollade rör fyrtio timmar trettiosex dollar i veckan
Men det är klirr i kassan, Jack. Det är så hett här inne
hett som Sahara Man svimma av värmeslag men
kärringarna är för sinnesslöa för att fatta För jävla
tacksamma att ha jobb För att fatta att man lurar
skiten ur dom.
/ _ _ _ / Patti Smith Electric Ladyland 5 juni 1974

Här i dikten, sången och performancestycket Pissfactory började Patti Smiths saga som rock n roll artist men visst har hon fortsatt med både sina teckningar, målningar, fotografier och förstås skrivit böcker!

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Polarpriset Andra bloggar om Patti Smith
©Thommy Sjöberg

Spånga Folkan Light

2011-08-28T13:34:00.000-07:00

Kistalight har deltagit i aktivitetsdag för årskurs åtta på Spånga grundskola i veckan - en uppgift handlar om Spånga Folkan och Karl Vennberg - Kistalight deltar och länkar till några gamla promenader! Bild Thommy Sjöberg

Visst finns det kultur i förorten och visst finns det kultur i Spånga! Spånga Folkan som drivs av föreningslivet i Spånga. Ett vackert hus byggt i funkisstil 1939 - här kan du gå på fritidsgården, här anordnas konserter, i september kommer The Boppers, och här kan du se och lyssna på digitala operaföreställningar från Mets i New York. I maj 2013 kommer du också att dansa ut högstadiet här under en bugg och danskväll tillsammans med Sundbys nior.
Till höger framför Spånga Folkan hittar du en skylt, röd text på vit emaljbotten, med den gamle spånga bon, han bodde på Solhagavägen i många år, och författaren Karl Vennbergs kända dikt Vägen till Spånga Folkan. Numera är också platsen framför Folkan uppkallad efter honom.

Läs dikten och låt dig inspireras! (Första versen i en längre diktsvit)

På minst fem labyrintiska gator
kan du ta dig till Spånga Folkan.
Jag skymtar dig i ett mellanrum
mellan fantasin och verkligheten,
/_ _ _ /

Skapa en egen dikt med liknande tema! Kanske med anvisningar och tips om hur du tar dig till Spånga grundskola. På minst fem olika bussar kan du ta dig till Spånga grundskola – träffar du någon på bussen…
- Använd egna versmått!
Välj något av följande! Du kan rappa - verb viktiga där, fri vers, rim i valfri ordning, några haikudikter, tre rader med 5+7+5 vokaler eller varför inte parvisa rim varannan vers se schlager och pop! Eller välj en valfri versform!
- Illustrera med kamera eller med film!

Här några länkar från Kistlalight med gamla kulturpromenader från Spånga och Bromsten!

Ljuset från Solhem I spåren på Karl Vennberg
Fascinate Light På spaning i Bromsten efter K-märkt graffiti!
Kaffetår, Nationaldag och den svenska ensamheten Varför inte också en Milleniumvandring

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om
©Thommy Sjöberg

Kepsar och kreativitet - Kistalight goes Slas

2011-08-23T12:06:00.000-07:00

En del av sommaren har vi ägnat åt Slas på Kistalight eller Stig Claesson som han gärna ville att hans vänner skulle kalla honom. På Kistalight säger vi Slas även om vi gärna ser oss som hans vän! Vi har har varit på Kulturhuset och lyssnat på Niklas Rådström som berättar om sin vänskap med Slas och om sin bok Stig.
Sett utställningen Slas. Jag minns dig nog med Madeleine Odelstierna som berättar om Slas som bildkonstnär.
Utställningen som visar upp den mångsidige Slas; den produktive författaren, målaren och porträttören och inte minst brödskrivaren och tecknaren Slas, den idoge amatörboxaren och hans träning i Hammarby boxningsklubb.
Vi har flanerat i Slas barndomskvarter i Sofia församling tillsammans med guiden Tobias Barenthin Lindblad och funderat över staden som organism och företeelsen Gentrification.

På Kulturhuset läser Niklas Rådström ur sin bok Stig. Ett avsnitt handlar om hur Stig på kvällarna som liten pojke besöker Sofia folkskola och deltar i fria teckningslektioner.
Fria i den bemärkelsen att här gavs det möjlighet att teckna gratis, tillgång till pennor och papper, det fanns en plats (skolsal) och en vuxen lärare som förmedlade detta utan att undervisa. Här lades grunden för en skapande frihet, en autodidaktens prägel med barnets seende där tystnad, flit och frihet gällde.
- En liten kille som koncentrerat ritar medan tungan lever med och formar bilderna.
Ett annat avsnitt som Niklas Rådström läser skildrar hur Slas varje dag följer sin lillasyster från Duvnäsgatan upp till en barnkrubba på Fjällgatan. Där en av Stockholms vackraste utsikter blir en vardagsvy för Slas med ett formbart ungt sinne. Här blir Niklas Rådströms bok Stig litterär och bjuder i sig på en riktig stockholmsskildring av klassisk snitt.
- Wow!
Fram för allt är Niklas Rådströms Stig en bok om skapande och kreativitet. Niklas betonar Slas ärlighet i uttrycket och hans arbetsmoral.
- Glöm kepsen som en symbol för den tuffe kisen från Söder!
Kepsen var helt enkelt ett arbetsredskap att hålla kvar bilden mellan block och motiv.
Kistalight som lider av en ögonskada sedan ungdomen och som gärna samlar på författare och konstnärer med liknande problem. Har följande samling; Sven Erixon, X:et, Jean Paul Sartre, Marty Feldman och nu även Slas förstår vi efter att ha läst Niklas bok Stig. Slas led av en ögonskada efter att ha skadats av en bandyklubba som i ungdomen slog av synnerven.
Kanske ändå någon sorts tillgång att bara ha syn på ett öga - skärper andra sinnen men det kan behövas en kepsskärm för att få fäste för horisonten och proportioner när man tecknar!
Kepsen och synfältet, pennans horisont och rytm, barnets blick, omedelbarhet, enkelt och exakt, fångar ögonblicket, ej pretto, Stockholm och vischan - blir!
- Slas och en tecknare i världsklass!
Talangen var säkert en del av detta och drivkraften revansch från nöd och fattigdom i Sofia församling men säkert också solidaritet med sina föräldrar och att landsbygden skavde inom honom - söderkisen.
Några av de finaste raderna i Stig är när Niklas skriver om hur vi kan förhålla oss till skapandet:

Tilltaget att skapa hör till det mest självklara och är förmodligen just det som gör oss till människor, men det är samtidigt smärtsamt och generande anspråksfullt och självupptaget. Frågan är hur vi tar på oss både det det självklara och det anspråksfulla utan att hamna i det fåfänga och pretentiösa.

Från början sålde han just ingenting säger Madeleine Odelstierna Slas gallerist under visningen av utställningen Slas. jag minns dig nog.
Slas är en berättande målare säger hon. Han tecknar med färgen men tålamodet tryter gärna vilket märks när han målar porträt. Ofta blev det ok, ibland mindre bra och någon gång riktigt bra!
- Då satt det!
När Slas lyckades hitta något karakteristiskt hos sin modell, en detalj, något avgörande så att porträttet innebar något nytt - att man såg modellen med nya ögon.
Slas experimenterade gärna med materialen och blandade former. Han gjorde sevärda och uttrycksfulla collage från sin boxningsklubb Hammarby och från de senare åren gjorde han tankfulla jordnära målningar från Västergötland. Motiven kan vara en traktor på ett ödsligt fält, månen är uppe och skogen är på väg att ta över. Mer humor och glädje finns det när han målar får.
Det går fortfarande att köpa målningar, collage, teckningar, krita och pastell till hyfsade priser säger Slas gallerist Madeleine Odelstierna.

Kistalight som älskar Stig Claessons bitar, krönikor från AB och Svd, tycker att det är i den formen, när han lyckas, som han når sin verkliga mästarklass.
- A champ!
Paradoxen används som ett stilmedel, ofta är det en företeelse någonstans mellan gammalt och nytt.
- Där en känsla av nostalgi dominerar!
Tekniken att berätta liknar en serie montage och påminner en hel del om franska vågen.
- Ni vet filmarna som var i ropet på 1960-talet!
Slas är då en modernist i sin stil toppat med hans inkännande teckningar.

Tobias Barenthin Lindblad visar i sin guidetur i kvarteren kring Sofia hur Slas i dag kan vara en aktuell röst i debatten för en levande stad. Han jämför inflyttningen på östra Södermalm från den svenska landsbygden på 1920 och 30-talet med hur våra invandrare bosätter sig i förorten i dag.
- Delvis är det samma process!
Från Anatoliens landsbygd eller från vischan i Västergötland!
Skillnaden är kanske inte så stor?
Då som nu bildades ungdomsgäng med eget språk och egna normer men från början fanns ingen kriminalitet hos södergängen påpekar guiden Tobias.
Ironiskt är att östra Södermalm i dag är en av de Stockholms stadsdelar som snabbast genomgår en social och ekonomisk förändring. Kvarteren omvandlas i rasande takt från fattiga hyresrätter till trendiga bostadsrätter för folk, mest unga, med pengar.
- Gentrification!
Hur ska en stadsdel hålla sig levande om det blir för dyrt för kreativa människor, hantverkare, småföretagare, kvarterskrogar och de lite udda (som Slas gärna skriver om) om de tvingas flytta ut i förorten. Tobias resonerar i sin guidetur med Slas texter som grund på hur viktiga de här människorna är för ett levande Söder och att Slas ser staden som organisk helhet i sin konst.
Intressant är guiden Tobias funderingar om Slas texter kan leva vidare – fungerar de för unga människor i dag?
Det är lätt att man drunknar i nostalgi och i alla anekdoter om Slas! Kistalight tror på Slas korta bitar med kongeniala teckningar.
- Ligger i tiden jämför med bloggar och texter som passar för webben.
Dessutom har de ofta ett ungdomligt drag av absurdism och berättar om de udda så viktiga för en levande stad.

Lästips och källor

Böcker om Slas
Nils Claesson Blåbärsmaskinen
Niklas Rådström Stig.
Utställningskatalog Kulturhuset Slas. Jag minns dig nog

Böcker av Slas - de flesta kan väljas men här några favoriter - Kistalight gillar Slas bitar från ungdomen
Supportern
Svart asfalt grönt gräs (ej från Slas ungdom)
Västgötalagret
Ugnstekt gädda

Lyssna på Slas
SR Minnen

Det kom mer mera! Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om Slas
©Thommy Sjöberg

Himmel över London – Kistalight läser

2011-08-19T14:23:00.000-07:00

Carla! Allt kretsar kring henne skriver Håkan Nesser om sin följetongsdeckare i DN i sommar. Kistalight läser, gillar och undrar - hur illustrera en kommentar av Nessers deckare.
Googlar Carla och vem dyker upp då om inte Carla Bruni!

- Varför inte?
- Här Carla B i en smula orientalisk asiatisk skepnad kan duga gott som illustration för en hemlighetsfull och gåtfull hjältinna i en berättelse som skildrar the swinging sixties!
- Gubbvarning förstås!
- Läs här vad Bodil Malmsten skriver om franska presidentfrun Carla Bruni!

- Gillar Håkan Nessers Himmel över London!
- Han leker med deckargenren och hämtar grepp från den magiska realismen och skriver en metaroman (roman om en roman)!
- Gott berättarhumör och han tar ut svängarna när det gäller berättelsens karaktärer!
- Riktigt festlig läsupplevelse på sommarverandan under lindarna i Enerum på Norra Öland.
- Bara undrar!
- Hur ska Håkan Nesser få ihop det (storyn) undrar Kistalight lätt tillbaka lutad i vår gamla klassiker till stol från Grythyttan?
- Det blir en samling lustmord!
- Helt okej från vår horisont på Kistalight.
- Diggar vi skarpt på Kistalight till skillnad från vår gamle studievän Göran på DN!
- Är vi inte alla lite trötta på deckare?
- Betyg Fem miljonärsarv av fem och leve Agata Christie och pusseldeckaren!

Andra bloggar om Öland Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om Håkan Nesser
©Thommy Sjöberg

Dikt och lögn – Kistalight på södra Öland

2011-08-14T13:32:00.000-07:00

Kajsa Grytt läser på södra Ölands poesi och litteraturfestival Dikt och lögn - Bild Thommy Sjöberg - klicka gärna! Jobbar på en inspelning!

Kistalight på utflykt i ett världsarv - a week ago!
Radbyar - pärlband av ortnamn; Sandby, Stenåsa, Alby, Hulterstad, Skärlöv den mytiska stationen, Mellby, Segerstad (en plats för målare av ljus och dagrar) och dagens mål södra Möckleby där det hålls poesi och litteraturfestival.
- Nedanför den vinglösa Svarttorpskvarnen och framför gula huset!
- Möjligen är det Staffan Petersson Ölands bonnigaste rocker (enligt programmet) som lirar när vi kommer - känns som en övervintrad Gärdesfest från 70-talet och visst rycker det en aning i de gamla proggbenen!
Unga om än fyrtio år äldre!
Arrangör och konferencier är kulturjournalisten och författaren Nina Lekander med assistans av den allkunnige poeten Kate Larsson från Albrunna. Med bidrag från Mörbylånga kommun har Nina Lekander samlat en namnkunnig skara poeter.
Undrar förresten tänker Kistalight, som är en läskigt ledig lärare på sommaren, om inte Nina var en sån där elev som man kan luta sig emot när det är dags för roliga timmen på den besvärliga fredagseftermiddagen eller för den delen på temaveckor när det behövdes en elev som ville leda och ta anvar för klassens kulturgärning!
Nina sköter konferencierandet med bravur, kunniga, kluriga presentationer medan hon balanserar rödvinsglas och cigg på traktorflaket som är dagens scen.
Kajsa Grytt tar ett språng upp på traktorflaket och läser ur sin nya bok Boken om mig själv från sin tid som punkmusiker i Tant Strul. Det blir en bit från legendariska Oasen i Rågsved och hon berättar om hur hon blev sågad av Bengt Ohlsson på DN för sin såriga sångstil något som svider förstås och som hon replikerar i ett avsnitt från Roskildefestivalen.
- Intressant tyvärr tycktes Kajsas bok ta slut, sold out, där på bokbordet i Södra Möckleby - får bli Adlibris istället!
Hjälp upp på podiet (det gäller att hoppa upp från en stol på traktorflaket) får de följande poeterna Nina Södergren Slagerstads badtokigaste lyriker - läser alltså baddikter och Annika Bäckström Löttorps meste ryska som mycket kärnfullt läser egna översatta poem av den stora Marina Tsvetajeva.
- Mäktigt att höra världspoesi från ett traktorflak på Södra Öland medan vinden från Kalmarsund biter tag i de utblommade syrenhäckarna, kyler rödvinet i kartongerna och får oss att ta på tröjorna.
Vännen Lennart Sjögren behöver inte hjälp upp på traktorflaket, cool poet från Böda som han är enligt programbladet om än 80 plus och firad poet i Svd för sin senaste diktsamling. Lennart Sjögren läser ur sin sparsmakade Den stora munnen. Fin läsning och han visar att en god poet oftast är en känslornas filosof. Han skriver om det som finns bortom förnuft och rationella förklaringar. Lennart Sjögren berättar som avslutning likt den gode läraren om Stagnelius och hans romantiska världssyn och hur det påverkat inledningen i hans senaste diktsamling.

Men våra drömmar har vi ändå kvar -

Vi reser med dem som våra segel
vi bygger av dem ett annat hus
vi gör av dem ett förseglat brev
som ingen känner
knappt vi själva förstår dess innebörd
de är vår tröst
nakna kläs vi av
men de överger oss inte.

Vi reser dem såväl mot livet
som mot döden
och vi blir kvar i den heta andedräkt
som ännu inte vill släppa oss.

Fin dikt av Lennart, gillar vi skarpt på Kistalight, sedan kommer Kajsa Grytt, tar ett skutt upp på scenen, traktorflaket, med sin rockgitarr och sjunger några låtar från sitt senaste album Kvinna under påverkan medan det blåser allt mer från Kalmarsund i vår utblommade syrenberså och lådvinet blir allt kyligare i våra plastglas och det är en riktig sensommar kväll som det bara kan vara i augusti. Vi räknar till minst 107 deltagare som ser till att ha sina tröjor och jackor närmre in på kroppen!
- Kajsa låter bra och värmer förstås!
Kistalight prövar en videoinspelning som inte funkar att lägga in på bloggen för att vi just nu bara har tillgång till vår jobb Volvo IT dator som inte tillåter dylika fria arrangemang.

PS som vanligt var vi en aning sena upptagna som vi var att åka runt i Södra Ölands världsarv bland radbyarna på östra kusten innan vi styrde kosan över det mäktiga Stora Alvaret till Södra Möckleby. Möjligen missade vi då Barbro Lindgren, ballaste Glömmingeförfattaren, och fortfarande efter alla dessa år en brokritiker!
Rödvinet i plastglasen, ja det fick vara den här kvällen, för vi hade en lång väg hem till Böda och Enerum.
Men vackert var det när vi susade fram på landborgen genom radbyarna i skymningen ovanför Mörbylångadalen och solen sakta sjönk över sundets stilla blåröda spegel där Kalmars torn, tinnar och vattenlinje skymtade bortom Ölandsbron.
Andra bloggar om Öland Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur

©Thommy Sjöberg

Juholt Land – Kistalight i Påskallavik

2011-08-13T13:51:00.000-07:00

Gubbvarning i Påskallavik? – Kistalight tar vägen förbi den lilla orten nära Oskarshamn på fredagskvällen och passar på att fika vid Källströmsgården även om timmen är sen och cafeterian är stängd. Bild Fru Ulla Kistalight – klicka gärna på fotot!

Hög mysfaktor på gården, blandning av modernitet, runda damer och ett par bland skulpturerna där flickan har en smiley på onämnbart ställe, inga anorektiska ideal här inte och välklippta gräsmattor, röd vit stuga och atelje. Här verkade Håkan Juholts morfar skulptören Arvid källström i 38 år (1939 - 67).
- Här måste det ha varit spännande att vara barnbarn!
- Vad formar en konstnär?
- Och hur ser vägen ut för att bli ledare för Sveriges största parti SAP?
I söder finns Mönsterås bruk, just i dag - läs igår, är det drabbat av en stor flisbrand som bildar ett stort prins Eugen moln över Påskallavik och nejden där E22:an drar förbi.
I norr finns Oskarshamn med sin forna varvsindustri och stenhuggarkultur och i dag är kärnkraftsverken nog så representativa för socialdemokratisk politik.
Engagemang från arbetarklassen på bruk och varv och empati och fantasi från morfar konstnären är säkert grundbulten i Juholts gärning!

Lyssnar på Håkan Juholts sommarprogram 7 augusti fint och lyhört där om politik, massor av empati och kul berättande. Juholt undviker de värsta pekpinnarna och slagorden - bra så!
Naturligtvis finns händelserna i Norge på Utöya med - Juholt är inkännande, medkännande och betonar vikten av av att gå vidare. Han för också ett resonemang av att vi, samhället, måste lära oss att känna igen (identifiera) när en människa är på väg att passera en gräns från det medmänskliga och när hon söker sig till extremistiska lösningar.
- Intressant där!
Kistalight tror att det egentligen inte är de bullriga, utåtriktade, de som visar sina åsikter som är en fara här. De kan man alltid föra en dialog med, (käfta med) värre då de tysta, de som söker sig till anonymitetens nät och sekterism. Var inte han Anders Breivik framförallt ett monster producerad av näthatets overklighet med alla extrem nationalistiska hemsidor och chattar som Jonas Thente i DN visade i en artikel. Dessutom verkade det som han byggde upp ett monsterego med hjälp av diverse kemiska substanser som centralstimulantia och anabola stereoider.
Till saken hör ändå att de flesta (i princip alla) även om de har extrema åsikter inte är kapabla att utföra ett sådant monsterdåd, någonstans finns det alltid en liten empatigen kvar!
I vår digitala och elektoniska värld där vi är så övervakade och våra polisiära myndigheter har tillgång till så mycket information undrar vi på Kistalight varför det inte klämtar några klockor när en ung högerextrem kille från storstaden flyttar till glesbygden och börjar beställa och köpa hem tonvis med konstgödsel!

En gubbvarning till!
Varför Håkan spela bara känslosamma gubbar som Lundell, Conelis, Johnny Cash, Elvis och Bruce Springsteen i ditt sommarprogram?
Dessa uttolkare av manlighetens och känslosamhetens bastioner!
Tröttsamt?
Klart dina låtar passade bra till ditt berättande och du spelade faktiskt Amy Winehouse, hon som också gick bort så tragiskt just de där Utöyadagarna.
Kistalight kanske inte är rätt person för att tipsa om en rad uppkäftiga unga kvinnliga singer songwriter men det gör vi!
Här kommer dom!
Globaliseringens M.I. A, Björk inte helt ung men ungdomlig, Lykke Li, Robyn, Laleh, sommarplågan Veronica Maggio (dubbel gubbvarning där) Välkommen in, Amanda Jensen, September ingen songwriter men gubbvarning, Jenny Wilson och Anna Ternhielm bara för att nämna några!
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om sommarplågor Andra bloggar om Påskallavik Andra bloggar om Juholt
©Thommy Sjöberg

Absolut Nida - Kistalight på Kuriska näset

2011-08-12T03:00:00.000-07:00

Utsikt mot enklaven Kaliningrad - The Gliders dune och Death valley - Kistalight prövar en Haikudikt på engelska i dag och sammanfattar sina bloggar från Kuriska näset

The Gliders Dune
The long Spits real poets
Thermal on the run

* Curonian spit - Kursiu nerija - Kuriska näset Light
* Curonian spit – Kuriska näset – Haiku Light
* Från Smiltyne till Nida - Kistalight på Kuriska näset
* Nida eller Den Italienska blicken - Kistalight

* Parnidziosview, bland glidare och mobila sanddyner – Kistalight på Kuriska näset

Andra bloggar om Litauen Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Kuriska näset Andra bloggar om Nida
©Thommy Sjöberg

Moment of Truth - Kistalight

2011-08-10T10:43:00.000-07:00

Fiskelycka – uppvisning av nya läroplaner inför läsåret? Bildbearbetning Thommy Sjöberg av gammal fiskekalender som typ brukar hänga i bilverkstäder.

Sanningens ögonblick!
Snart skolstart!

Matador eller tjuren Ferdinand - Kistalight inför höstterminen!?

Ska inte du bli panschis (pensionär)till hösten?
Skulle väl passa bra nu när det blir nya läroplaner och betygssystem!
Skulle du hinna med att skriva också!

Nupp, nix och nej!
Då missar jag ju det kommande läsåret med höst, jul, sport, och påsklov och vem frågar jag mig?
Vem i hela världen vill dessutom missa ett sommarlov?

Blir säkert också bra med nya betygskriterier och läroplaner!
Verkar ge större utrymme för mer rättvisa och nyanserade betyg!
Påminner de inte om hm…hm års läroplaner?
Ja vilket år var det nu?
Hej och hå, värdegrund och Kunskap!
Säger vi på Kistalight som varit med förr!

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om sommarplågor Andra bloggar om fiske
©Thommy Sjöberg

Parnidziosview, bland glidare och mobila sanddyner – Kistalight på Kuriska näset

2011-08-07T04:34:00.000-07:00

Oh William do you get fucking bananas here in the desert? Stoj, stim och rop i sanden på sluttningarna till Parnidziodynen - Ung litauisk tjej i sanden till kille med rastafari frilla! Bild Thommy Sjöberg

Kistalight är på den vandrade Parnidziodynen nära den ryska gränsen med Nida fyrhus i nordväst och med Östersjön i fonden. Sanddynen som har en av Kuriska näsets högsta punkter är en populär utflyktsplats och kan nås via en gångramp eller trappor. Kistalight väljer de branta trapporna tillsammans med två damer från Bergamo i Norditalien, viss träningsvärk i ben och ljumskar efter gårdagens tour mellan Klaipeda hamn, Smiltyne och Nida. Yngre delen av Kistalights redaktion pilar på i förväg upp mot höjderna. Fin utsikt ned mot gamla Nidas rutmönstrade gatunät och stora fiskarvillor.

- Inte så konstigt att de drogs till den här miljön konstnärerna och speciellt de tyska expressionisterna i början av 1900-talet; ljuset, Kuriska lagunens blåa spegel och den fridfulla fiskarbyn!

Det finns en plattform på höjden (53 meter över havet) och en cirka 14 meter hög monolit, ett solur med inristade gamla runor som namnger årets kalender. Uret står i en vinkel till sanddynerna och det går att mäta sandflykten och rörligheten hos dynerna över tid med uret som utgångspunkt. Runt plattformen leder även en naturstig, Silence valley, med fina vyer över Nida, lagunen och med skyltar om flora, fauna och några highlights – två fotografier av dynerna, ett 1960 och ett 2002 - där skillnaden är 40 meter i höjd och visar att man ska gå varligt fram i dynerna.

Varje besökare som rumlar runt i dynerna lär sätta flera ton sand i rörelse!

Sandflykten är geologiskt sett en ung företeelse på Näset. Under 1500 till 1700-talet skövlades skog för timmer och skeppsbyggen och speciellt avverkades det skog under sjuårskriget 1756 – 63. Landskapet låg sedan öppet för väder och vind och under tre årtionden dukade 14 byar under för sanden.

På 1800-talet beslutade Tyska (Preussiska) myndigheter sig för att rädda Kuriska näset. Uppdraget gick till en man av danskt ursprung Sören Björn som började med att bygga en 20 km lång skyddsvall mot och längs Östersjökusten. Andra fortsatte sedan arbetet med vallarna, speciellt skogsmästaren Franz Epha som ägnade 40 år åt projektet och 1904 var programmet med att binda sanden och plantera skog klart. Tekniken att bygga sandvallar gick ut på att sätta upp 70 cm höga pålar i två rader längs kusten och när de fylldes med sand satte man upp nya rader med pålar varefter vallen växte. Sedan planterades speciellt (halophytic) gräs och fram för allt bergspinje vars rottrådar låser sanden och i dag bildar de långa Östersjödynerna längs näset.

Pålar med fylld sand på Parnidzios sanddyn-mot Kuriska sjön. Kistalight som har sommarjobbat som bonddräng i ungdomen skulle kunna kalla det för en fylld sandhässja i två rader. Bild Thommy Sjöberg

Kistalight återvänder till vår tysktalande guidé igen från terassen till Thomas Manns sommarhus där hon läser om Sahara på Kuriska näset från hans föredrag Mein Sommerhaus.

Im Süden liegen die grossen Dünen, ein wirklich sehr merkwürdiges Naturphänomen. / _ _ _ /

Kennen Sie die Dünen bei List auf Sylt? Man muss sie sich verfünfacht denken, man glaubt in der Sahara zu sein. Der Eindruck ist elementarisch und fast beklemmend, weniger wenn man sich auf den Höhen befindet und beide Meere sieht, als in den Tiefen eingeschlossenen Gegenden. Alles ist weglos, nur Sand, Sand und Himmel. Immer wieder überkommt mich hier der Eindruck des Elementarischen, wie ihn sonst nur das Hochgebirge oder die Wüste hervorruft. Die Farbenspracht ist unvergleichlich wenn der Osthimmeldas Feuerwerk des westlichen widerspiegelt. Diese Farbenpracht ist unbeschreiblich. Zarteste Pastellfarben in Blau und Rosa, und der federnde Boden ist geschmückt mit den feinen Wellenlinien, die der Wind hineinzeichnet. Auch auf einer Segelbothfahrt hat man diesen unbeschreiblich schönen Eindrück. / _ _ _ /

Sand und Himmel – kraftig regnfront från Kuriska sjön på ingång över Parnidziosdynerna - Bild Thommy Sjöberg

Med guidens välljudande läsning kan man konstatera att Mann beskriver just det som inte gick att beskriva. Tyska turistgrupper med guidé finns även vid utsiktsplattformen uppe på Parnidziosdynen. Mest intresse väcker utsikten mot ryska enklaven Kaliningrad. Märkvärdigt stilla framstår Dödens dal där franska krigsfångar internerades efter Fransk/Tyska kriget 1870-71, undrar hur deras öde blev?

Utsikt mot enklaven Kalingrad med The Gliders dune och Valley of Death Bild Thommy Sjöberg

I söder finns The Gliders dune högsta punkten på Kuriska näset, 68 meter över havet. I Nida grundades även en skola för Gliders (1933), bör väl vara ungefär skärmseglare. Kistalight har i skrivande stund inte tillgång till bibliotek eller internet så vi kan kolla upp fakta. Hur som helst utropar vi på Kistalight dessa Gliders till Nidas och Kuriska näsets egna poetiska utövare. Där fanns världsrekordhållaren Ferdinand Schulz som 1927 gled en sträcka av drygt 60 km (60,2) och Alfred Gysas från Litauen som höll sig uppe i luften som en Albatross i 26 timmar och 30 minuter.
Undrar om han tog en tupplur då och då när han surfade under den uppåtsträvande termiken från näsets sanddyner? Hur som helst hann han se både soluppgången över Kuriska sjöns blåa spegel och se solskivan sjunka, like an orange, i Östersjön bort mot svenska kusten och Öland.
Glidarna, deras skola och verksamhet hör hemma i tidsperioden mellan första och andra världskriget, och de hade sin storhetsperiod under 1930-talet om detta kan man läsa i Klaipeda and the Curonian Spit guidé en bok av Nijole Strakauskaite.

Kistalight som gillar att cykla, hojar tillbaka till sitt hotel Nidus beläget mitt på näset mellan Nida och Östersjön.
Hotell Nidus var ett "pang" där kommunistpartiets elit från rådsrepublikens Litauen och från Sovjet vilade ut (föra arbetarklassens sak är inga lätta grejer) när det begav sig under den gamla Sovjettiden.
- Läser vi i en guidébok när vi kommer hem!
Visst är stället vitkalkat som en medelhavsbungalow men invändigt är det en ganska murrig inredning med dova färger.
- Faktiskt överraskande konservativt!
Var månne stället buggat när det begav sig?
- Kanske var det här som Jean Paul Sartre och Simone Beauvoir tog in, under Bresjnevs vingar, när de besökte näset på 1960-talet?

- Like to go by bike!
Parkerar min racer bland alla nyrika Litauer, Letter, Vitryssar och Polacker och deras statusbilar som Audi, BMW eller Wolkswagen. Tjejerna i receptionen fnissar glatt över oss svenskar som kommer med cykelväskor och lättare ryggsäck som bagage.

Caféet för frukostbuffén på Nidus - En Kistalight bike parkerad utanför bland Audi, BMW och Wolkswagen Bild Thommy Sjöberg

När vi cyklar hemåt de dryga fem milen till Smiltyne och Klaipeda så möter vi henne på cykelvägen cirka hundra meter framför oss - en älgko, någonstans mellan Nida och den lilla fiskarbyn Preila nära Vecekrugo dynen - graciös i den solbelysta skimrande tallskogen. Cool, majestätisk, till synes oberörd glider hon fram, på skogens egen catwalk, utan att göra sig någon brådska.
Kanske är det hon som är Kuriska näsets verkliga Queen? - En leading lady!
Hon äger skulle mina elever säga!

PS Svårt med namnen kring orter, företeelser och personer kring Kuriska näset. Namngivningen finns på litauiska, ryska och tyska och ibland engelska. De flesta skyltarna är på litauiska och tyska. Kistalight har använt följande källor!

Källor
Estonia Latvia & Lithuania Lonely planet
Klaipeda and the Curonian Spit Nijole Strakauskaite
Klaipeda pocket June 2010 - May 2011
Thomas Mann Mein Sommerhaus 1931 föredrag Rotary Club München
Wikipedia Nida och Klaipeda på sparat USB - sporadisk tillgång till Internet under sommaren
Tidningsartiklar DN Fjärran från världens larm Ove Säverman 23 juni 2011 Tre somrar vid havet Per Landin 12 och 16 juli 1995

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om sommarplågor Andra bloggar om Kuriska näset Andra bloggar om Nida Andra bloggar om Litauen
©Thommy Sjöberg

Harry Potter på Norra Öland

2011-07-31T05:51:00.000-07:00

Hjältarna i Harry Potter - på biopremiären?

- Säljer ni inte popcorn?
- Skräpar ner för mycket!
Men vi säljer godisbilar och läsk säger Harrieson från Färgladan som säljer och river biobiljetterna för kvällen.
Kistalight är på Centrumbion i Löttorp och ser sista Harry Potterfilmen!
- Harry Potter och dödsrelikerna.

Nästan utsålt på biografen mer än 100 platser, mest förväntansfulla sommarlediga ungdomar, hälsade till och med på en elev från Spånga high som är på sommarviste på Norra Öland.
Vi bänkar oss i typ församlingsstolar med medhavda kuddar.

Varmt till slut, påsarna till de sega bilarna prasslar, det klunkas läsk, någon Colaburk skramlar, den unga publiken kan sin Harry Potter, fnissar och kommer med insiktsfulla kommentarer vid rätt tillfälle.

Påminner en hel del om slutstriderna i Sagan om ringen!

Klart att Harry Potter grejar det hela till slut!
– Förgör monstret!

- Även på Norra Öland!

- Andra bloggar från vår biosalong Kistalight går på bio

Andra bloggar om Norra Öland Andra bloggar om Kista

Nida eller Den Italienska blicken – Kistalight på Kuriska näset

2011-07-26T07:53:00.000-07:00

Blåa blänk från Kuriska lagunen - utsikt från Thomas Manns sommarhus i Nida. Bild Thommy Sjöberg

Sommarhuset som Mann lät bygga på Svärmorsberget (sic!) i norra delen av fiske och konstnärsbyn Nida på Kuriska näset efter att ha fått Nobelpriset 1929. Thomas Mann bodde här med sin familj somrarna 1930 – 1932 och här skrev han, essäer, brev, artiklar och romanen Josef och hans bröder. Efter 1933 och det nazistiska maktövertagandet i Tyskland hade familjen Mann inga möjligheter att återvända till Nida. Huset kom under Naziockupationen att tillhöra Herman Göring - efter andra världskriget tillhörde det rådsrepubliken Litauen. Genom uppoffringar från författaren Antanas Venclova räddades huset från att bli en ruin och 1967 restaurerades det som ett minnesbibliotek. Från 1995 är det ett museum, Thomas Mann kulturcenter, och här hålls återkommande seminarier och festivaler om litteratur, konst och musik.

Gott om tyska pensionärer, far runt som en värsta skolklass, när vi besöker Museet. Kistalight smyglyssnar på en kvinnlig guide från Lettland som berättar om Thomas Manns somrar på näset. Guiden, citerar, läser från ett föredrag (Mein Sommerhaus) som Thomas Mann höll för Rotary club i München 1931.

Gut, wir fuhren also fü einige Tage nach Nidden (Nida) auf der Kurischen Nehrung und waren so erfüllt von der Landschaft, dass wir beschlossen, dort Hütten zu bauen, wie es in der Bibel heisst. /_ _ _ / Der Eindrück war tief. Man findet einen erstaunlich südlichen Einschlag. Das Wasser des Haffs ist im Summer bei blauem Himmel tiefblau. Es wirkt wie Das Mittelmeer. Es giebt dort eine Kiefernart, Pinien ähnlich. Die weisse küste ist schön geschwungen, man könnte glauben in Nordafrika zu sein. Wir fassten einen Hügel am Haff ins Auge und begannen mit einem Bauplatz zu kokettieren. /_ _ _ /

Hus blev det för familjen Manns räkning genom en arkitektfirma i Memels (Klaipedas) försorg - i dag omsorgsfullt renoverat. Vi frågar museivärdinnan om någon från den svenska akademin har besökt museet. Hon tror inte det men berättar att Günter Grass besökte museet 2001 efter att han fått Nobelpriset. Andra berömda besökare i Nida, under sovjettiden, var Jean Paul Sartre och Simon Beauvoir, som besökte näset under fem dagar 1965 och lät sig fotograferas av den store Litauiske fotografen Antanas Sutkus.

I museet som är smakfullt renoverat finns i entrén en kassa, böcker och souvenirer till försäljning om Thomas Mann. På nedre planet finns även ett utställningsrum med en monter om Thomas Manns böcker och väggar med fotografier, brev och bilder. Det gamla vardagsrummet är konsert eller föreläsningssal och utanför huset finns en stor terrass med utsikt över Kuriska näset. Här samlar guiden de tyska turisterna. På övre planet finns Thomas Manns studio och där han satt och skrev. I dag används studion tillsammans med trapphuset för att ställa ut tavlor. Övriga rum är för privat bruk.

Kuriska lagunens vattennivå ligger en halv meter högre än Östersjön berättar en svensktalande äldre herre vi träffar på museet. I slutet av somrarna brukar Östersjöns nivå komma ikapp. Kistalight pratar grundvatten, gammalt geografiintresse, med vår man och tycker sig uppfatta att det finns fina grundvattenströmmar i näsets moränryggar. Möjligen är det så att vattnet fylls på från Kuriska sjön. Vår man, gift med en svenska, sätter Thomas Manns kulturella gärning på näset i sin rätta kontext.

- Han var trots allt bara här under tre somrar och det utgör en liten del av Thomas Manns litterära gärning säger han.

Kistalight drar ner sin vita kepsskärm försöker fånga horisonten över Kuriska sjön och är absolut övertygad om att det finns ett speciellt ljus här. Man kan ana det ned mot Zelenogradsk på ryska sidan av näset, som för övrigt är vänort med Borgholm, och bort mot Nemunas delta på Litauens kust. Neumas skulle kunna upplevas som världens ände, fågelparadis, och en plats där floden svämmar över på somrarna och där deltat avvattnas i Kuriska sjön.
Kunde vi teckna skulle vi försöka fånga stämningen med vår penna och teckna piren, de kilometerlånga strandpromenaderna, de söta slanka flickorna, blonda, mörka, såväl som brunetter som alla tycks ha hästsvans, vara moderiktigt klädda och skjuter på barnvagnar med små hjul. Nida är de unga välbärgade balternas familje- och semesterparadis, ett Båstad eller Bjärehalvön på Kuriska näset i Litauen.

I hamnen finns några få segelbåtar, ett antal utflyktsfärjor, någon yacht och ett stort café, Saskaita, där vi intar en sen lunch med potatisplättar, gräddfil, kolsyrat mineralvatten och favoritölen Svyturys Baltas med citronskiva på kanten. Citronen som får ölet att stilla sjuda om man låter skivan sjunka som en ubåt. Smakar lite som belgiska Leffe blond. Bild Thommy Sjöberg

På hamncaféet råder en tillbaka lutad stämning, Kuriska sjön andas melankoli - ingen badar där men det finns ännu fisk och sjöfågel i den sedan sovjettiden förgiftade sjön. I bakgrunden från caféets högtalare hörs , Cesaria Evoras sorgsna kärlekssånger, Vos D` amor en sorts fados från Kap Verde öarna. Ingen skrällig musik eller storbildskärmar med skräniga fotbollsmatcher på Nidas caféer. Man kan tro att det har utgått order från högre ort att här gäller soft musik som ska ackompanjera Kuriska sjöns blåa blänk och stilla sötvattenljus.

Vi diskuterar den moderna romanen på caféet. Tveklöst tillhör Thomas Mann modernismen inom romankonsten, highbrow, välstrukturerad och organiserad i sitt skrivande, kylig iakttagare från Lübecks högre borgerskap (övre medelklass), stor familj fru och sex barn, påminner en del om Albert Speer i sin kyla tycker Kistalight även om Mann var motståndare till nazismen.
- Han är en pedofil tycker min dotter Evelina som läst Döden i Venedig om den åldrande tonsättaren – var det Wagner som var förebilden, som blir avståndsförälskad i en yngling på stranden i Venedig när pesten härjar i staden.
Hur som helst var Thomas Mann tidigt ute med moderna teman i sitt berättande och efter Buddenbrok och Nobelpriset 1929, landsflykten och kampen mot Nazityskland radikaliserades hans berättarformer. Han blev amerikansk medborgare och efter andra världskriget kom moderna verk som romanerna Dr Faustus och Felix Krull.

Barnen Mann valde alla intellektuella yrken, både äldsta dottern Erika och äldsta sonen Klaus hade konstnärliga framgångar hon som skådespelerska och Klaus som skribent och författare. Klaus Mann skrev en uppmärksammad roman, Mefisto, om en känd tysk skådespelare som valde karriären i Nazityskland - före motståndet, en roman som har filmats av den skicklige ungerske regissören Istvan Szabo. Det var inte okomplicerat för de äldsta barnen Mann att stå i skuggan av sin berömda far, hans kyliga intellekt och kanske hans förtärande skapande. De yngre tycks ha klarat sig bättre känslomässigt och blev både professorer, musiker och journalister. I dag finns det barnbarn som är professorer och leder seminarier och håller föreläsningar på Thomas Manns kulturcenter i Nida.

Kistalight som vurmar för moderniteten i både konst, litteratur och samhällsliv funderar hur Mann står sig mot de andra giganterna inom den moderna romanen.
Varför rangordna säger vi på Kistalight men nog känns både Joyce, Kafka, Proust, Faulkner och varför inte Virginia Wolf som ett passande sällskap, team, för Thomas Mann.

- Fantasi! - Tänk om man kunde samla dessa själar och briljanta hjärnor kring ett cafébord här i Nida hamn och diskutera hur det egentligen gick till när de skrev sina mästerverk.
- Vad behövs för att kunna skapa?
- Ljuset över Kuriska sjön inspirerar och skärper sinnena!
- Ett under - samma vita papper för oss alla!

Thomas Mann said: Arbetsrum där man inte får störas plus möjlighet till en eftermiddagslur
Virginia Wolf said: Ett eget rum
Marcel Proust said: Ett rum klätt med korkek plus lätta leveranser av caffe latte
James Joyce said: En ny miljö, Trieste - Att rumla på stan och obetalda räkningar
Frans Kafka said: TBC
William Faulkner said: En totalt oförstående omgivning

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om sommarplågor Andra bloggar om Kuriska näset Andra bloggar om Nida Andra bloggar om Litauen
©Thommy Sjöberg

Från Smiltyne till Nida - Kistalight på Kuriska näset

2011-07-19T03:23:00.000-07:00

Lunch i Juodkranté – skinkfyllda Crepes med mild vitsås i dill som sköljs ned med mineralvatten och det goda inhemska ölet Svyturys på en Villa Ville Kulla restaurang nära strandpromenaden vid Kuriska sjön. Glada miner på Kistalights redaktion – Love. Påminner om en viss förläggare? Bild Thommy Sjöberg

Från Smiltyne till Nida

Massor av cyklister på färjan mellan Klaipeda och Smiltyne, faktiskt även ett gäng ekiperade hojare a la Giro d´-Italia, annars ska det visa sig är cyklingen en aning laidback, man tar det lugnt längs näsets cykelbanor – utflykten, naturen, badet och pickningen är vad som gäller. Fin cykling längs dynerna, tallbarrsdoft från hederna, fågelkvitter a la norra Öland, svallet från Östersjön – vi klämmer en av näsets högsta höjder (bergpass) två gånger, Witches hill med Hells gate, utan att stanna till på väg mot lunchen i Juodkranté.

Kistalight som stundom har entreprenörsdrömmar funderar på om det skulle gå att ordna resepaket med cykling på Kuriska näset. Vi har läst i lokalpressen i Blekinge om ett gäng pensionerade damer från Karlskrona som övar och motionerar för en tur på näset. Svaga länken i en sådan tur är absolut sträckan (cyklingen) i Klaipeda mellan ankomstpiren och färjeturen till näset. En tur på ungefär en mil genom hamnområde, förort och gamla Stan.

Skulle också kunna gå att arrangera som ett upplevelsekitt a la öst noir. Varför inte kontakta ryssen i plåtskjulet med byrackan.

Du jag har ett gäng tjejer, panschisar, som ska cykla till näset. Vi ringer när vi är på väg att passera dig. Släpp byrackan när vi kommer men se till att du har en lång lina! Kan ge damerna en lite kittlande upplevelse. Du din jycke kan få en äkta falukorvsring när vi passerat och vi bjussar dig på en kurs, ritningar, om hur man bygger en stuga av skär tomtebolycka – kallas i Sverige för Friggebod.
På färjan mellan Klaipeda och Smiltyné kan damerna få pröva den lilla bogserbåten Sloop John B som kompletterar färjan. Skepparen bjuder på en hel show när han bjuder in passagerare till sin tur. Skrällig högtalare med litauiska utrop, siren a la Bobs highway 61 som han då och då drar i inför sin förmodade avgång (går först när båten är fullsatt), bedagad storbystad blondin som tar emot betalningen och gråhårig herre som värvar passagerare på kajen. Slupen pilar av och an över sundet under dagen. Undrar hur många turer det blir på en dag?
Naturligtvis ska damerna ta ett dopp under cykelturen. Stränderna är uppdelade i dam och herrstränder, blandat både damer, herrar och barn och nudister ingen uppdelning mellan könen där, långa partier av stränderna (dynerna) är också förbjudna att beträda allt för att skydda djur, växtliv och den känsliga sandflykten.

Nog med entreprenörsdrömmar, lämnar pensionerade damer därhän, avslutande cyklingen ned mot Nida bjuder på trolska ljusa furuhedar, ängar, dyner med tät beklädd bergspinje, blåa blänk från Kuriska sjön och strandväxten blåeld toppat med dynen Vecekrugo med pinjeskog.

To be continued

Några fakta Kuriska näset

Karta från Wikipedia - Kuriska näset är ett världsarv sedan år 2000. An outstanding example of a traditional human settlement, land-use, or sea-use which is representative of a culture [...], or human interaction with the environment especially when it has become vulnerable under the impact of irreversible change. Källa UNESCO

Kuriska näset (Kuršių nerija eller Куршская коса) är en 98 km lång, smal sandtunga som skiljer Kuriska sjön, lagun av sötvatten, från Östersjön. Den södra delen ligger i Kaliningrad och tillhör Ryssland medan den norra delen kallas Neringa och tillhör Litauen. Bild Thommy Sjöberg

Kuriska näset formades för 5 000 år sedan. Grunden är de moränryggar som bildades efter Inlandsisens avsmältning. Vindar, hav och stormar bidrog sedan med sand som kunde forma näset ovan havsnivå.

Sanddyner nära Avino hill - Sol vind och vatten som en del av processen som formar näsets kustlinje. Det måste finnas en dynamisk balans mellan förflyttning av sand och deposition - ungefär att sanden blir kvar för att inte landskapet ska erodera. Bild Thommy Sjöberg

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Litauen Andra bloggar om sommarplågor, Andra bloggar om Kuriska näset
©Thommy Sjöberg

Fotboll på Norra Öland

2011-07-14T05:00:00.000-07:00

Borde vara en bild på Lotta Schelin här – fotboll och kyssar får duga så länge!

Igår - Kistalight gör som resten av svenska befolkningen bänkar sig framför teven för att se våra svenska tjejer spela sig till final.

Börjar fint med … mål.
Wow för Sverige!
Sedan händer något med teven!
Rullande text med meddelande från Västerviks sändare!
Något med exite!
Kistalight är inte på hugget!
Gäller att trycka på powerknappen och sedan ok!
In kommer istället Leif G W Persson!
– Spännande!
Men vem fan vill sitta och titta på honom när Sveriges damer håller på att spela sig till VM-final.
Sedan är det så att säga kört!
När vi får in radiosändningarna så står det 1-1 och de pigga tekniska, välorganiserade japanskorna har redan tagit över matchen.
– Kanske är det helt enkelt större vinnarglöd som gäller för de nätta, nåja, små japanskorna.

Frugan är nöjd för då funkar det att se Tudors på ettan.
Makterna!?

PS Fixade sig ändå till slut!
Ingen skam att förlora mot VM-turneringens bästa lag Japan
och fixa ett hedervärt brons i matchen mot Frankrike.

Detta firar vi med en bild på Lotta Schelin säger Kistalight som numera inte bara är ett stort fan av damtennis utan lägger till de svenska damerna i fotboll!

Andra bloggar om fotboll Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Norra Öland
© Thommy Sjöberg

Curonian spit – Kuriska näset – Haiku Light

2011-07-12T04:44:00.000-07:00

Två förrymda häxor från Witches hill (Raganos kallnas)? – Juodkranté strandpromenad vid Kuriska sjön Bild Thommy Sjöberg

Kursiu nerija

På andra sidan
Bris nordväst, inte kuling
Sommarlovsvindar

*

Den öppna gränsen
2 gånger Häxornas kulle
Lagunens spegel

*

På Svärmorsberget
Italienska blicken
Stege mot himlen

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Haiku Andra bloggar om Kuriska näset
©Thommy Sjöberg

Curonian spit - Kursiu nerija - Kuriska näset Light

2011-07-10T12:41:00.000-07:00

Stairways to heaven – Kistalight på trappan upp emot en av Kuriska näsets nordliga dyner. Baltikum! Vad finns på andra sidan?
Kistalight har alltid undrat på somrarna - när vi badar, solar och ligger och kisar mot horisonten i Bödabuktens blåa böljor på Norra Öland. Bild Love Sjöberg/ Kistalight

Like to go by bike

Östeuropa noir när vi angör hamnen i Klaipeda. Igår framåt natten slagsmål i baren, rallarsvingar, fight mellan chaffisar, blixtsnabbt ingripande av båtens säkerhetsofficer som handklovar en av kombattanterna.
Klart vi blir fundersamma där vi sitter med våra öl bjudna av en rörlig Chalmerteknolog som är på odyssé i Baltikum med sin japanska hoj och som bokar sina övernattningar via internet i ett system där man sover på soffan hemma hos folk.
I dag gasande långtradare på nedre däck där vi står med våra cyklar, grå betong och rostiga kranar längs kajerna och vi missar en del av cykelleden. Blir lång tur längs routen för den tunga trafiken istället för Kistalight som är på väg mot Kuriska näset och på cykeltur i Litauen.

Får sällskap av en skällande byracka när vi passerar över järnvägsbron upp på den långsträckta avenyn Taikos Prospektas som sträcker sig in mot Klaipedas centrum och turfärjan till Smiltyne vid Gamla kastellet.
- Det gäller att hoja på, hoppas väskorna sitter som de ska, tänker vi när vi märker att byrackan inte är kopplad. Byrackan hör hemma i ett läger av plåtskjul i utkanten av hamnområdet med gamla förråd, vildvuxna träd, buskar och slänter som får campen av husvagnar på Solvalla i Stockholm att framstå som en oas av svensk Tomtebolycka.

Fin cykling sedan längs avenyn (på cykelleden där) i ett söndagsstilla Klaipeda, genom 1970/80-tals byggda kvarter a la kommunprogram med okej förortsdesign på fasader. Vi passerar köpcentra - Akropolis, folk med metspön och lediga som rastar sina hundar, svenska banker som SEB och Swedbank, kyrkor – The Church of the New Apostels. Kyrkan var en viktig faktor för många Litauer på väg mot självständighet från forna Sovjet.

Nordvästlig vind - bris men inte kuling! Säkert svinkallt i vattnet men okej med solbad i lä. - Tänker vi på väg med färjan över lagunen till Smiltyne på Kuriska näset?
Andra bloggar om Litauen
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om sommarplågor Andra bloggar om Kuriska näset
©Thommy Sjöberg

Hard work – sommarplåga Light

2011-06-27T08:06:00.000-07:00

Satan i gatan sommarplåga av Veronica Maggio - Kistalight lyssnar - en ny tolkning? Bild Nöjesguiden

Hard work

Vad gör du nu för tiden?
Kistalight jobbar med att göra ingenting!
- Satan i gatan!
Det är ju någonting!

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om sommarplågor
©Thommy Sjöberg

Kistalight tennis - resumé Light

2011-06-19T14:35:00.000-07:00

Kistalight googlar på Björn Borg, bilder och teckningar när vi försöker komma igång med vår tennisbit. Där hittar vi denna bild högt i söknivån från karinisabel blogg!
- Tja varför inte? Något med Björn Borg kläder? Kistalight en modebloggare!

Trevlig sommar alla tennislovers med´några Boktips från Kistalight

Kistalight har gått på avslut i veckan med skola, tennis, årsmöten, fester, utflykter och cafébesök.
Har vi separationsångest så där i början av juni vi lagoma svenskar eller är det bara insikten att sommaren är alltför kort ?
Hur som helst!
Urkramade, tomma och inte så värst mycket kvar att bjussa på!
- Identitet vad är det?
- Ändå vann vi och blev gruppsegrare i vårens sista tennisomgång!
- På tiden!

Här kommer facit för våren när det gäller tennisen! Sex omgångar, blir 6 X 3 = 18 matcher, 8 vinster, 4 oavgjorda och sex förluster som innebär 1 förstaplats, 4 andraplatser och en gång sist i gruppen.

- Hyfsad lutning på raden!

Fadäsen med att komma sist i gruppen inträffade när spelomgången gick över från vinter till sommartid. Kistalight är på graffitipromenad den helgen och helt uppslukad av att skriva om detta så glömmer vi att ställa om klockan och missar en match som blir wo-vinst för motståndaren - alltså egentligen fem spelförluster.

En Tabell för spelvåren får följande utseende!

Kistalight 17 8 4 5 94 - 69 41p

- Plus, egentligen minus, en wo-förlust!

Varför inte lite lästips om tennis inför sommaren? Ofta läser vi om Lars Gustavssons Tennisspelarna under lata sommardagar, Tim Adams I huvudet på John McEnroe duger gott den också och M Folleys Borg mot McEnroe täcker in alla deras matcher mot varandra! Nyfikna är vi också på nya boken om Björn Borg och Wimbledon av Sune Sylvén. Bild Thommy Sjöberg

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Tennis

TjejVättern – Kistalight på vift bland tjejer

2011-06-12T14:18:00.000-07:00

Kistalight maskerad med lösmustasch a la Ture Sventon!
– No…no mer ett förband efter kirurgi i veckan.
Här vid ett litterärt avtryck från 800 - talet, den vackra Rökstenen vid Rök kyrka, utanför Ödeshög nära Omberg.
Nog är det lättare att knacka in digitala avtryck!
Men kommer de att stå sig lika bra? Bild Love Sjöberg

Kistalight skjutsar dottern Evelina till Tjejvättern i Motala och försöker hänga med i spåren.
Härliga ortnamn passeras som Skänninge, Rök och Borghamn.
Magiska för Kistalight som tillbringade ett ansenligt antal somrar i Östergötland i sin ungdom.
Kistalight upptäcker först på lördagsmorgonen att banan löper nära våra barndoms platser som Narveryd - Kistalights egen Bullerby, Klackeborg gammalt frälsegods - där vi jobbade en sommar, Bjälby, Fornåsa och Normlösa (där vi lärde oss att simma i en svinkall Svartå) så vi passar på med lite nostalgisk sightseeing under lördagen.
- Jag längtar stenarna, där barn jag lekt!
Faktiskt kom vi att åka mot cyklisterna upptäckte vi i Skänninge
Våra tjejer såg vi inte röken av i Rök men väl när vi började närma oss Motala!

Ser bra ut efter nästan tio mil! Två pigga tjejer på väg in i Motala på väg mot mål! Bild Love Sjöberg

Still looking good! Tjejerna ser oförskämt glada och pigga ut efter de tio milen runt Östgötaslätten!

Kistalight säger grattis till fru Evelina O med kompisen Ann-Sofie efter en väl genomförd Vätternrunda! Bild Love Sjöberg

PS Fin stämning kring banan - vid Rökstenen intervjuar Kistalight två tävlande något äldre damer.
- Bra cykling säger våra damer som varit med förr, medvind och lagom varmt!
Kul tycker Kistalight med cyklister som tar sig tid med lite kultur och är på så gott humör vid en tiomilarunda.
Vi har inte hjärta att säga som det är!
Att de två sista milen så blåser det en dryg ihärdig motvind!
För det upptäckte vi i Skänninge!
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Tjejvättern
©Thommy Sjöberg

Undervisning är det som pågår medan vi sysslar med… ja vad då?

2011-06-06T13:38:00.000-07:00

Gräv där du står! Hemma på ”våran gata”… menar på våran skola där kan man se en klar förändring sedan skolan kommunaliserades. Kistalight knyter an till skoldebatten under våren utan att riktigt ha läst Maciej Zarembas artikelserie om skolan annat än i enstaka bitar. Tidningskonkurrensen har fått oss att läsa SvD men nu är vi tillbaka hos DN – sic marknaden! Bild Thommy Sjöberg

Varför är det så få lärare som skriver i skoldebatten?

Kistalight skriver traditionsenligt en blogg på Nationaldagen. Vad passar väl inte bättre då än en bit om den svenska grundskolan. Ett flaggskepp som en del av berättelsen om det moderna Sverige!
Kistalight som är så gammal att han hunnit med både folkskola, enhetsskola och slutligen grundskola, tog aldrig gammaldags studenten, men väl en gymnasiekompetens på naturvetenskaplig linje på Norra Latin.
Dock utan att åka runt och tjoa på ett bilflak!
De traditionerna kom senare!
Kistalight som en första generationens student och för den delen akademiker även om vi ungdomen hann med att gå i målarlära.
- Alltså är vi en produkt av reformer inom svenska utbildningsväsendet.

Kunskapsnivån sjunker i Sverige sett ur internationella mätningar som PISA - undersökningen med flera och svenska elever halkar efter sina kamrater i många länder.
- Vad beror det på och är det verkligen så?

Antagligen har svenska elever aldrig skrivit så mycket som i dag. Bara det att det inte riktigt är i skolans regi (de rackarna!) och att de inte skriver som vi vuxna vill. Det mailas, messas, skrivs på Facebook och i andra sociala medier.
Aldrig har svenska elever haft så goda kunskaper i engelska via PC-spel, media, populärkultur, fanfiction och bloggar. Det pågår en digital revolution och globaliseringen är ständigt närvarande med både invandring och internationella kontakter.
Vad sysslar då skolan med?
Klart att det finns bra lärare och skolor med förmåga att variera undervisningen och med lärare som goda exempel på förmåga att kommunicera kring lärandet. Ge feedback, skapa gott arbetsklimat och fixa en god stämning och faktiskt kunna förklara vad undervisningen går ut på.
– Schysta metakognitiva strategier nog förekommer det – sic!

Nog om detta! Nu en liten detalj från hemma ”på våran” gata!

När Kistalight började på Solhem high 1989 för drygt 20 år sedan var skolbyggnaden organiserad på ett annat sätt än i dag. I mitten av byggnaden, centralt, fanns skolledningen, rektorer och elevexpedition plus plats för skolans lärare i ett personalrum och i ett bibliotek. Biblioteket var fyllt med pedagogisk litteratur, där fanns arbetsplatser (skrivbord) och ett långt konferensbord med vackra stolar och gott om utrymme för möten. I hörnan hängde en tjusig tavla av Sigrid Hjerten som senare måste flyttas av tekniska försäkringsskäl.
I dag är huvudbyggnaden en plats för administration och ekonomi här sitter rektorerna förstås, intendenten som är ansvarig för ekonomin, kontorspersonalen, konsulenterna - SYV för både högstadiet och gymnasiet. Ingen vet vart lärarbiblioteket tagit vägen?
- Behövs det?
Lärarna då?
- Behövs dom?
Ja de är förflyttade till olika arbetslagsrum i skolans ytterbyggnader där de är placerade med sina datorer från Volvo IT.
Här får de mest sitta och fylla i olika utvärderingar, svara på och läsa e-mail, bekräfta omvärlden och varandra med hjälp av konferenser.
- Hitta en plats i kalendern för detta, sköta om sin digitala profil i Fronter (hög frekvens är bra för löneutvecklingen) fylla i frånvaro och skriva omdömen i Skola 24.
Formulera åtgärdsprogram för elever som inte klarar godkänt, skriva protokoll för APT eller olika grupper som vi deltar i.
Kistalight som är aktiv i elevrådet producerar om vi följer riktlinjerna 1000 protokoll per läsår.

- Enligt följande 12 klasser, blir 24 mentorsgrupper är lika med lika många protokoll i veckan till varje mentorsmöte blir 100 i månaden och på 10 månader blir det tusen protokoll!

Mumma för framtida skolforskning!
Klart att det är ont om lärare i skoldebatten.
Vi pysslar med vår administration.
- Undervisning är det som pågår medan vi sysslar med annat!
- Har du rättat proven?
- Förberett lektionen eller fördjupat dig i något ämne?
- Och förresten var tog egentligen lärarbiblioteket vägen?

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om skolan, Andra bloggar om pedagogik

Tidigare bloggar fån Kistalight på Nationaldagen

Nationaldagen 6 juni 2005
Fifty-love 6 juni 2006
Hoa på nationaldagen 6 juni 2007
6 juni - inte bara nationaldag 6 juni 2008
Nationaldag Light 6 juni 2009
Kaffetår, nationaldag och den svenska ensamheten 6 juni 2010
©Thommy Sjöberg

Antonio Gramsci och Anders Ehnmark

2011-06-02T07:30:00.000-07:00

Ser i DN att essäisten Anders Ehnmark fyller 80 år - Kistalight säger grattis från Kista. Här med en bit om hans Stad i ljus som är en studie av Antonio Gramsci och hans liv. Essän finns även att läsa i Kistalight på spaning.

Outsiders och den politiska essän
I dag gör vi ett litet besök i Sarajevo genom en nytolkning (Kistalight) av Imam Beys Mosque ur Sarajevo blues av Semezdin Mehmedinovic Prosadikten är från Sarajevos belägring under dess beskjutning några år in på 1990-talet och kan fungera som ett litet intro av vår politiska essä nedan.

Reader, if you go up Abdullah Kaukji street another 50 meters!

Läsare, om du går uppför Abdullah Kaukjigatan
- 50 meter till!
När du vänder dig om
ser du ett Sarajevo i dimma:
Ett kosmos av sorg!
Ovanför dimman
kan du se Gamla stans hustak
där ovan minareten av Beymoskén
isolerad från den jordbundna
alldagliga dimman.
(Översättning Thommy Sjöberg)

- Kistalight fortsätter sitt sökande efter olika litterära genrer. En stor politisk essäist var Antonio Gramsci som presenteras här.

Gramsci Light
Antonio Gramsci, kallad Nino, en av Italienska kommunistpartiets grundare, legendarisk skribent, blev förebild för vänstern under sextiotalet, som ung kille var han inte främmande för moderniteten, skrev om Pirandello, klasskamp och politik, drömde om att resa, fick istället se Italiens fängelser från insidan som politisk fånge på trettiotalet under Mussolinis fascistiska diktatur.
Om Gramsci har Anders Ehnmark skrivit en essä, Stad i ljus, där han sätter in Gramscis idéer i en latinsk context och fortsätter sin egen prövande undersökning om makt och demokrati. Kanske har han skrivit en bok som kan vara en passande läsning för unga kommunister och alla andra som vill söka nya vägar för det radikala samtalet.
Stilen hos Ehnmark är sökande, prövande och lätt lyrisk. Det är en gripande bok han skrivit om en fascinerande människa som kom från provinsen Sardinien i utkanten av det italienska samhället. Den unge Gramsci kom att göra en kulturell resa som påminner om den de svenska arbetarförfattarna gjorde under 1930-talet. Så har bokens titel hämtats från Eyvind Johnsons bok från trettiotalet med samma namn. Lilla Nino var en hårt prövad person redan från tidig barndom. Tuberkulos i ryggraden, Potts sjukdom, var prognosen. Ett faktum som hämmade växten och han fick en puckel.
Ehnmark berättar om hur familjen konstruerade en speciell dräkt där han kunde hängas upp i en bjälke för att rakna. Hans fader lät sy en kostym där utväxten doldes. För att träna ryggen hade han små hantlar av lavasten. Nino var begåvad och trots att fadern satt i fängelse, troligen sardiska intriger, och umbäranden fick han stipendium för att studera i Turin. Studierna byttes till en verksamhet som skribent i Turinupplagan av Avanti och han recenserade och dyrkade Pirandello. Ett avancerat val för en kille som kom från landsbygden.
Tillsammans med Togliatti kom han att grunda Italienska kommunistpartiet och verkade under några år som parlamentsledamot innan han fängslades av Mussolini. Under sina fängelseår skrev han det som kom att bli hans livsverk och som kom att göra sensation när böckerna publicerades på 60-talet. Sex ljusbruna volymer från det italienska förlaget Einaudi Anteckningar från fängelset, Quaderni del carcere. Redigerade och systematiserade gavs de ut med titlar som:

* Den historiska materialismen och Benedetto Croces filosofi
* De intellektuella och kulturens organisering
* Italiens enande
* Anteckningar om Machiavelli, politiken och den moderna staten
* Litteratur och nationellt liv
* Förr och nu

- De volymerna skulle jag vilja äga och läsa!

I sitt skrivande kom Gramsci att inspireras och föra ett samtal över tiden skriver Ehnmark. En dialog som spänner över årtusenden, från Livius romartid till renässansen och Machiavellis italienska stadsstater till den fascistiska diktaturen under Mussolini.
- Här blir Gramsci spännande.
I sin isolering i fängelset kommer han att ställa frågor bortom kommunismens testuggning. Viktig blir idén om hegemonin som bas för samhällets kultur och inte kommunisternas idé om klasskampen. Utan att snärja in mig allt för mycket i tolkningen av hegemonibegreppet uppfattar jag det som att de intellektuella; lärare, författare, journalister, jurister m.fl. både under Mussolinis fascism och andra perioder verkar för det borgerliga och "förnuftiga" samhället och är bärare och förvaltare av det bestående samhället.Intressant är Gramsci som iakttagaren, outsidern, från det fattiga Sardinien. Den som kommer utifrån och ser samhället med nya ögon. Läsarten blir då att Gramscis skrifter är mer essäer och dialoger i ett politiskt samtal förda av en skicklig skribent. En person som använder humor och sarkasm som verktyg i sitt författarskap och sin politiska kamp. Skrivandet är då mer prövande och undersökande än att det är en politisk ideologi och program för kommunismen.
- Vet inte vilken omfattning Gramscis skrifter finns översatta till svenska. På engelska lär de finnas och det kan vara en möjlighet till läsning om man inte behärskar italienskan.
För oss som har ett hjärta som bankar för förorten och då speciellt för Järvafältet är det fantastiskt att tänka sig att Gramscis sonhustru Margarita Gramsci lever och verkar i Rinkeby och även om detta kan man läsa i Ehnmarks bok om Gramsci. Här i Kista har vi haft nära släktingar i nedstigande led till Rosa Luxemburg. Anna, som är grand old matte till vår katt. Kul att tänka sig att släktingar till två stora legendarer inom vänstern från 1900-talet finns på Järvafältet.
-Banne mig också om jag inte såg en skymt av Lenins barnbarn på Tensta bibliotek häromdagen.
Fin bok om ett fascinerande människoöde.
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om Antonio Gramsci
Andra bloggar om Författare
©Thommy Sjöberg

Siri Derkert Light

2011-05-29T14:14:00.000-07:00

Kistalight fortsätter sina spaningar i det offentliga rummet. Från K-märkta graffitimålningar på slitna förortstorg, sunkiga industritomter och en förgiftad Bällstaå. Till banvallar med nässlor och tistlar bakom Solvalla där pendeltåg och stambanan dundrar förbi. I dag går turen till Östermalmstorg för en mer etablerad och accepterad offentlig konst. Bild Thommy Sjöberg

I veckan har vi varit med vännerna på vernissage!

Modernas stora Sommarutställning hade smygpremiär i torsdags!

Primewine, feststämning, glam och knökfullt, tal, miniföreläsning, folkbildning och en smula musik!
- Siri Derkert en krutgumma!

Medias gunstling, en av våra första kubister, klädskapare, en av huvudpersonerna i berättelsen om moderniteten i Sverige.
Kistalight som redan i sin ungdom, av någon obegriplig anledning drabbades av ett stort kulturintresse, såg då TV-dokumentärer med Siri och som vi minns henne med basker, cigg i mungipan, arbetsklädd, åtminstone rejäl kvinnlig mundering, på byggnadsställningarna vid Östermalmstorg, jobbande med blästring av sina teckningar på sitt monumentala verk.
- En illusion!
Siri som sandblästrare mer en mediabild och imagebygge!
Allt enligt Daniel Birnbaum som betonar i sitt tal för vännerna hur modern och före sin tid Siri Derkert var i sin kontakt med TV och tidningar.

Bygga och blästra sin image i media!
- Månlandningen 1969!
Vilka vände sig STV till då för att höra vilken betydelse en så spektakulär händelse kunde ha för mänskligheten?
Siri Derkert och Sveriges ärkebiskop!

Ristningar i naturbetong får Siri Derkerts monumentala verk heta. Betongen som material låg i tiden men var också ett robust och passande material för en tunnelbanestation. Siri har förstorat sina teckningar som projiceras mot väggen och blästras. Till sin hjälp med den krävande blästringen hade den då drygt sjuttioårige Siri konstnärerna Carl Nesjar, Valter Jansson och Erik Hesselgren. Deras namn och Siri Derkerts porträtt och signatur finns inristade nära uppgången till Östermalmstorg.

Kompositionen i verket knyts ihop av musiknoter och textbitar från Internationalen och Marseljäsen. Tonen blir revolutionär och temat är kvinnokamp, fred och hotet mot miljön men också bilder från människors vardag. Bilderna har en rytm, se musiken, och en plastik genom Siris kraftfulla porträtt av vänner som Fogelstadskören, förebilder som Elin Wägner och Alva Myrdal och för freden;
PAX, FRED, PAIX, FRIDUR, PEACE, PACE, MIR, PING HWA, SHANTI, FRIEDEN, RAUHA, HE PING, SHALOM.
Precis som senare tiders graffiti fick Siri Derkert höra att hennes Ristningar i naturbetong mest liknade klotter - kritik från får man anta äldre herrar med konservativ konstsyn.
Allons enfants...Kistalight gillar Siris gubbar och gummor skarpt, mest gummor förstås, och tycker att det finns massor av kraft och rörelse i hennes Galleri på T-banestation Östermalmstorg.
- Står sig gott inför 2010-talet!

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Moderna museet
©Thommy Sjöberg

Bob Dylan 70 – Kista – Bobographica

2011-05-24T07:45:00.000-07:00

Hjärta, stjärnor och Thommy med Th - nog är vi inspirerade av Bob på Kistalight!

If you see him say hello

I dag passar vi på och gratta Bob på 70-årsdagen, en överlevare – bra gener, en myt, en rollkreatör, en målare, en musikant, en bandledare och framförallt en låtmakare har nått en aktningsvärd ålder utan att pensionera sig.
- Bob en homerun i det amerikanska musiklivet.
Kistalight som är hemma och vilar sitt knä för dagen, ledbandet, menisken eller bara förslitning - beroende på för mycket tennis.
Vem vill hoppa som en kråka från tidig morgon till sena kvällen?!

Vi tar oss friheten att gratta Bob även från våra kompisar Jakobinen och Årstagalningen.
- Alla tre har vi nog en liten Rain-man inom oss.
Jakobinen förresten som i dagarna är på väg till Minneapolis och Hibbing som Kistalights utsände om inte askmolnen stoppar honom. Girlfriend där - men visst blir det väl en sväng till Hibbing.
- Kanske fixar han lite grus från Bobs garageinfart på sjunde avenyn i Hibbing till oss boys.

Ah, but I was so much older then
I’m younger than that now

Hur som helst firar vi 70-årsdagen med en spellista från youtube med 10 fantastiska Dylancovers.
Bäst att ta covers - originalen är inte längre tillgängliga på youtube. Får bli en tillställning - lite av Så mycket bättre!
- Spännande möten som ger nya dimensioner åt Dylans låtar. Kistalight tycker att många av låtarna från I´m not there lyfter in, tolkar, Dylan för 2000-talet.
Vi kör minst varannan damernas!
Utan inbördes ordning!
I opposition mot DN:s artikel Män som missbrukar Dylan! och Svd - manlig som Dylan!
Direkt från Kista!

Memphis blues again – Cat Power tolkar och lyfter Dylan in i 2000-talet
Just like a woman Nina Simone en krävande musikalisk qvinna tolkar Dylans sång från Blonde on Blonde
Wheels on fire - Desperat ös med Julie Driscoll och Brian Auger - flower power disco från sena 60-talet brukar inte funka - vi säkrar med K T Tunstall istället
Tangled up in blue - K T Tunstall svängig tolkning som lyfter Dylans berättelse som popens Proust
You´re gonna make me lonesome – Madeleine Peyroux med jazzig version
When I paint my masterpice – Ljudmålning av The Band från Woodstocktiden
Man In The Long Black Coat - Mark Lanegan med magiska mytiska klanger från I´m not there
All along watchtower - Från I´m not there med Eddie Vedder en av de största med Jimi Hendrix men den brukar plockas bort om man länkar till den!
Knocking on heavens door - Randy Crawford - vilken pipa!
2th time Knocking on heaven door - Antony & the Johnsons gudomligt vackra tolkning - bara för män?
Bobs storhet ryms inte inom en spellista på tio låtar!
Knappast ett dussin heller !
Vi tar en till!
Ballad of a thin man från I´m not there - who´s the hell that guy? Mr John alltså!
Och en till - nog lever Dylans sånger och är aktuella. Här från demonstrationer den 21 maj 2011 i Madrid - The times they are a changing!
Visions of Johanna - Marianne Faithfull en till från damernas! But Mona Lisa mustá had the highway blues you can tell by the way she smiles

Vi slutar som vi börjar med en av Kistalights absoluta favoriter Memphis blues again - PSL läsarna hyllar Bob Dylan. Från Dylans sångskatt som är både folklig och levande runt om i världen. Här med bidrag av Robin Velander från SR:s 70-årsfirande.
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Bob Dylan
©Thommy Sjöberg

Bob 70 – City Light San Fran… - Bobographica

2011-05-23T13:34:00.000-07:00

I dag tar vi ett skutt över den amerikanska kontinenten. Bob i Bad Company – så kallas bilden! Här fotas Bob för albumet Blonde on blonde tillsammans med alla beatpoeters urfader Allan Ginsberg, dramatikern Michael McClure och Robbie Robertson. En inkarnation av beatpoesi, rock n roll och amerikansk folkmusik – kort sagt modernismen som gör sitt intåg inom popmusiken. Allt plåtat i gränden bakom City Lights bokhandel på Columbus Avenue i San Francisco. City Light som grundades av beatpoeten Lawrence Ferlinghetti och är en indiebokhandel och förlag och som existerar än i dag. Kistalight var där i sin ungdom i början av 80-talet och besökte naturligtvis City Light. Kanske såddes där ett frö för kommande Kistalight publikationer. Bild Larry Keenan

If you see him say Hello

Dagen innan bilden ovan hade Bob haft en spelning med The Hawks (the Band) på Berkely community theather i San Francisco. Inför rader av poeter och författare. Flera av beatpoeterna umgicks också med Hells Angels varför det dök ett helt band av änglar med fantasifulla namn som Freewheelin Frank och Terry the Tramp. Salongens två första rader fylldes med beatpoeter, författare, beatnikar och Hells Angels och i mitten av alla satt folkmusikens egen superälva den späda Joan Baez.
Beatpoeterna blev förtjusta över den bisarra showen och inramningen och när en känga från en besviken folkmusikfan landade på scenen bredvid två vaktande änglar blev Bob kallad Dadakungen.

Sedan kom Bob att åka på världsturné, Spela in Blonde on Blonde i Nashville, bli utbuad mest överallt under den elektriska delen av showen - upplevdes naturligtvis som jobbigt och säkert overkligt och botades med piller.
I Manchester City Hall den 17 maj 1966 gjordes kanske den mest berömda piratkopierade föreställningen i hela popens historia känd under namnet Royal Albert Hall-inspelningen. I dag mer känd som Judas och play it fucking loud-spelningen!
- Aldrig har Like a rolling stone spelats med samma sound och känsla. På sätt och vis är det slutpunkten för Bob som revolutionär låtskrivare och gränsöverskridande elförstärkt poet!
- En popens Rimbaud som efter Englandturnén och motorcykelolyckan drar sig undan världen och lever familje och lantliv.
- Kan förstås snarare ses som en sund vändpunkt av en klok man som tar chansen att återhämta sig.

Skranglig landsvägsriddare eller söderkis i exil på bukten i San Fran. I bakgrunden Fisherman Wharf. Bild: Dulcinea Kistalight - Nedan saxat från artikel Kistalight april 2006

Vi åker båt på bukten, runt Alcatraz och under Golden Gatebron som ligger inbäddad i dimma. Guiden berättar och när han är klar lägger han på ett band om den stora jordbävningen 1906. I dagarna, 18 april, är det 100 år sedan den bröt ut och orsakade kaos och förödelse vilket förmedlas med stor inlevelse på det spelade bandet. San Francisco är inte bara den västliga utposten för det amerikanska projektet; konstitutionen, new frontier, nybyggaranda, going west och entreprenörsanda. Utan här finns också San Andreasförkastningen, en 1300-mil lång förkastningsspricka som sträcker sig från Mexiko i söder till Oregon i norr och som ligger där som ett ärr i jordskorpan. Där skaver den Nordamerikanska plattan och Stilla havsplattan mot varandra - egentligen längs med plattorna.
– Detta kallas tektonik.
San Fran; beatpoeter och hippierörelsens hemvist, gay och regnbågfolks utpost och i dag strax söder om bukten, San José med omnejd – Silicone valley, en av de mest spännande platserna för utveckling inom hightech. Härifrån stammar även Ewan Williams Blogger.com numera uppköpt av Google och en av pionjärerna inom bloggingrevolutionen och vår hemmabas som bloggare. Faktiskt har vi San Francisco tid på vår blogg.
- Nog finns det något extra här i luften på gränsen mot Stilla havet.

I beatpoeternas bokhandel City Light handlar vi några klassiker av Henry Miller och vi lunchar i Chinatown. Till kaffet blir vi bjudna på kakor med små biljetter där det finns personliga meddelanden. Jag kommer att bli ekonomiskt oberoende och Dulcinea kommer att få ett erbjudande som hon inte kan motstå - vi får se.
- Banne mig om vi inte såg Jack Nicholson skymta förbi i Chinatown med demolerad och gipsad näsa men riktigt säkra kan vi förstås inte vara!

Vid Loma Prieta skalvet den Oktober 17 1989 såg vi bilderna från San Francisco och Oakland Bay bridge. Mindes vår vistelse där, och kunde konstatera med reportrarna ögon att Bay Bridge såg ut just like a fucking sandwich. Andra bloggar om USA:
Andra bloggar om Kista Lokala författare
Andra bloggar om Bob Dylan
©Thommy Sjöberg

Bob Dylan 70 – Kista - en Dylanologs bekännelser

2011-05-22T14:11:00.000-07:00

Läser Bob Dylan 70 år i DN:s kultursöndag. , Utmärkt artikel, riktig rolig, av Fredrik Wikingsson ena halvan Filip och Fredrik. Kistalight känner behov av att positionsbestämma sig som Dylanfan!
- Är jag en riktig Dylanolog?
Nej absolut inte med Fredrik W:s mått mätt! Kistalight deltar inte på chattar och i Forum om Dylan. Vi samlar inte alla hans skivor – klart vi har de viktigaste skivorna, många i vinyl, plus bootlegsserien. Några av hans skivor betraktar vi som bisarra skämt!
- Selfportrait och den senaste julskivan till exempel!
- Gör inte alla det?

Vi har sett två och en halv levande Dylankonserter. Göteborg 78 – skymtade inte Lundell där bland åskådarna och 2005 i Globen då vi såg många ungdomar bland publiken. I typ Kistalights elevers ålder – kul!
En halv gång, utsålt på Borgholms slottsruin, då vi istället picknickade på Alvaret utanför ruinen medan månen gick upp över alvarskanten.

That big, fat moon is gonna shine like a spoon

– En av de bästa konserter Kistalight någonsin varit på!
Så missade vi i vår ungdom – vi var verkligen på väg, i april 1966 som ung målarlärling, till Stockholms konserthus - Bob Dylan and the Band. Vi var nyfikna på den elektriska delen.
The Band som när de landade i Stockholm såg ut som ett gäng storvuxna raggare med hattar och gitarrfodral bredvid den lätt feminiserade krullhårige och tuffe Dylan.
- Något vi kunde identifiera oss med på Kistalight!

Ändå någonting oroande – här går vi igång när karln fyller 70 år, bloggar dagarna i ända, bloggar som ingen frågar efter, där vi försöker komma underfund med Dylans storhet.
I en mening är vi Dylanologer. Vi intresserar oss framförallt för hans dynamiska ungdomsperiod från Freewheelin Dylan till och med Blonde on blonde. Ungdomsåren när han revolutionerade populärmusiken. Där är vi rent av jämförbara med ett gäng renläriga marxist-leninister.

Klart att Dylan gett ut storverk efter de åren. Blood on the tracks, Oh mercy och Time out of mind, de hyllade memoarerna (egentligen en samling krönikor om kreativitet), han målar tavlor med motiv från favelas - fina utställningar där och sänder hyllade radioprogram om amerikansk musik.
Ändå trots vår beundran där är vi fundersamma – har Dylan verkligen skrivit Chronicles. Kistalight misstänker en djupt litterär och skicklig spökskrivare som fångat Dylans musikerjargong och genomfört både teman, krönikor i judisk ton, och ett återkommande ledmotiv som genomsyrar boken plus att Chronicles har karaktären av en utvecklingsroman. Dessutom alla detaljer; byggnader i New Orleans, konststilar, träd och blommor.
Klart även Dylan kan ha använt lexikon och handböcker!
Talangen har han - men har han tålamodet och uthålligheten. Viss skillnad på att skriva en låt jämfört med att skriva en bok!
Det som gör oss mest misstänksamma, läraren i oss som känner vår elev, tror att Dylan egentligen inte gillar den blåsiga vinden (blowin in the wind) som genomsyrar boken i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Kistalight tror att det är en metafor som Dylan tröttnat på för länge sedan även om det är en av hans största hits!

Vi saxar några kommentarer från tidigare Dylanbloggar:

Love Sjöberg said...
Coolt och läsa om livsavgörande beslut... hur hade den gamle vise filosofen farsan varit utan Bob? Måste även säga att viss likhet finnes mellan en ung Bob Dylan och en ung Thommy Sjöberg...

Thommy said...
Hm...hm ungefär samma kalufs säkert inspirerat av Bob plus samma kerubkinder - mindre inspirerat av Bob och kanske en viss narcissism - när det togs bilder.
Tiran, jacket eller ena ögat pekade dock i Zenit mer som hos Marty Feldman från Monthy Pytongänget.
Mest funkar Bob som en sorts igångsättare. Rösten, munspelet, texterna med bilderna, berättandet och lyriken får igång den egna lusten att berätta och skapa.
Bob som ett medium för en generation!
- Visst!

Bob var killen som lyckades klä i ord det vi tyckte och kände.
- Gällde för både politiskt radikala studenter som anarkistiska hippies.
Men någon tänkare och filosof är han egentligen inte!
Kanske mer som råttfångaren i Hamelen som lurar en generation barn!?
Vi följer han vart han än går!
Men lätt att identifiera sig med för en kille som liksom Bob hade en farsa som hade elfirma och var entreprenör!

Förresten är det bara män som följer Dylan?
Plockade han inte fram en mer mjuk, lite kvinnlig sida hos sig själv, när han blev elektrisk rockpoet och åkte runt med the Hawks (The Band). En av Dylans mytiska roller (perioder) så utmärkt gestaltat av Cate Blanchett som rockpoeten Judith i filmen I´m not there här om året. En av de mest briljanta tolkningarna man kan tänka sig när det gäller myten Bob Dylan.
Andra bloggar om Kista
Andra bloggar om Bob Dylan
©Thommy Sjöberg

Bob Dylan 70 - Newport Rhode Island state - Bobographica

2011-05-21T21:52:00.000-07:00

En Intressant dvd är The other side of the mirror med föreställningar från Newport folk festival 1963 – 1965. Från 1964 ser man en glad och avspänd Dylan. Han ser ut som en klurig Huck Finn som precis tagit sig ned med flotten längs Mississippifoden. När han framför sånger som Mr Tambourine och Chimes of freedom ser och hör man en singer songwriter som har funnit sitt lyriska språk och hittat en ton för sin sångpoesi.

1963! - Påminner inte Bob från första året på Newportfestivalen om en folkmusikens Ingmar Stenmark, fåordig men ändå med glimten i ögat, skojar han om sin gitarr undrar om den kommer att berätta några historier.

I Juli 1965!

När Bob Dylan blev elektrisk, goes electric, är det inte så självklart lätt att tolka vad som hände under konserten, massor av oväsen ur en synvinkel, folk buade och var upprörda, Pete Seeger lär ha hotat att hugga av elkablarna med en yxa, från ett annat håll framgick intensiteten i låtarna och musiken, men framförallt verkade folk upprörda över att det hela var över så snabbt. Bob med Al Kooper, Mike Bloomfield och Paul Butterfield spelade bara tre låtar; Maggies farm, Like a rolling stone och It takes a lot to laugh and it takes a train to cry. Bob själv verkade efter konserten, som ett offer för motstridiga känslor men hämtade sig efter inropningen och spelade akustiskt och symboliskt It´s all over now baby blue för en något lugnad publik.

Klart att det är lätt att mytologisera en sådan här tillställning - sanningen är nog att det inte var särskilt planerat eller förberett utan att det hela var mer en improviserad spelning, en test och en vilja att visa på något nytt (musik och texter) som man, Bob, inte visste vart det skulle ta vägen. Bob som sökte sig vidare från den på sitt sätt konformistiska folkmusikscenen i Newport.

Det kommer mera!

Andra bloggar om Kista

Bob Dylan 70 – Woodstock New York State – Bobographica

2011-05-20T13:47:00.000-07:00

En av flera berömda Bob Dylan fotografier från Bernards café i Woodstock 1964 av Daniel Kramer. Bob är etablerad som songwriter men är på väg mot ett spännande och nyskapande låtskrivande. På albumet Another side of Bob Dylan från 1964 har det samhällsengagerade temat bytts ut mot det privata. Bob Dylan tillbringar allt mer tid i Woodstock där han skriver eller kopplar av. Oftast bor han i Bearsville hos sin manager Albert Grossmans eller på ett rum ovanför Bernards café i Woodstock. Man får inte glömma att Bob faktiskt kunde vara rolig också - Kistalight fortsätter att följa Dylan i fotspåren under de explosiva år då han blev en modernistisk rock och poppoet.

If you see him say hello

Far between sundown’s finish an’ midnight’s broken toll
We ducked inside the doorway, thunder crashing
As majestic bells of bolts struck shadows in the sounds
Seeming to be the chimes of freedom flashing
Flashing for the warriors whose strength is not to fight
Flashing for the refugees on the unarmed road of flight
An’ for each an’ ev’ry underdog soldier in the night
An’ we gazed upon the chimes of freedom flashing (Privat men ändå politisk!)

I Chronicles berättar Dylan detaljerat och med stor omsorg om bakgrunden till sitt skapande.
Woody Guthrie, den stora förebilden, som sångare och låtskrivare.
- Woody som fick hans huvud att brinna och som fick honom komma igång med berättandet.
En av de första sångerna blir Song to Woody. Texten där har Dylan skrivit. Melodin är från en av Guthries gamla sånger. Något liknande var bakgrunden till Let me die in my footsteps. Vill man lyssna på en hyllning till Woody finns Dylans dikt Last thoughts on Woody Guthrie från Bootlegs series 1991.
Litterära förebilder blev den franska symbolistpoeten Arthur Rimbaud med sina lettres och speciellt Je est une autre. Dylan följde genom flickvännen Suze Rotolo repetitionerna av Brechts och Weills SjörövarJenny och även där hämtades idéer för kommande sånger.
Formen, strukturer - matematiskt som ett schackspel, för låtarna inspirerades av Hank Williams versmakande. Av sin producent på Columbia, John Hammond, får Bob en skiva med titeln King of The Delta blues. Sångaren heter Robert Johnson och Dylan tänder direkt när han ser skivans omslag. Johnson är en bluesman med gitarr och munspel som skriver sina egna sånger från amerikanska Södern. Dylan skriver ned och kopierar Johnsons texter för att komma underfund med hemligheten bakom konstruktionen av de sprakande allegorierna, de gammaldags verserna, de fria associationerna, de dräpande sanningarna inlindade i ett hårt skal av abstrakt nonsens som flög genom luften med största lätthet.
Woody, SjörövarJenny, Rimbaud och bluesmannen Robert Johnson är lika med sant, möjligen toppat med några tillsatser gräs och Dylan skriver; att inom några år skulle jag skriva och sjunga sånger som It`s all right Ma, Mr Tambourine man, Hard rains a gonna fall och liknande. (Från Kistalight på spaning)

I dag mer än fyrtio år sedan Kistalight tog sig ut i stora världen och skulle livnära sig som målarlärling och "plugga student" på Komvux och mer än 45 år sedan vi drabbades av Leif Nyléns briljanta essä om Bob på DN:s kultursidor med bilder från Dylan i Woodstock.
- Såg Bob samma dag på Skärmarbrinks T-station.
Ja på ett skivomslag alltså - bärandes av en ung litteraturstudent. Han såg gammal ut där på framsidadå han blickade fram bakom titeln The times they are a changing.
Ja som Bob redan då faktiskt insett och upplevt det mesta i tillvaron!
Lyckades fixa ett exemplar av den skivan genom ett köp på fiket mitt emot Adolf Fredriks musikgymnasium i Stockholm, så småningom kom hans skivor ut i den vanliga handeln.

- Sedan var det kört!
Undrar om inte Bob betydde mer som introduktör och förebild än lärarna i plugget av litteratur ochlyrik.
En musikens trickster av modernistisk rockpoesi med gnisslande munspel och elgitarr som samlade spännande musiker omkring sig.

Föreställningen om Woodstock och Bob Dylan ; motorcykelolycka, gåtfull tystnad, Sara, familj och barn, Big Pink och trots allt nya låtar betydde en del av magin kring 69 års Music and Art Fair festival.
- Woodstock som symbol för bohemisk retreat, kreativitet och med Bob som familjefar och bandledare (The Band).

Nära Woodstock hade också en av den amerikanska litteraturens stora radikaler sitt hem under några år. I Croton-on-Hudson levde John Reed och Louise Bryant som äkta makar under några år innan Reed försvann till Sankt Petersburg och den ryska revolutionen (1917) och skrev Tio dagar som skakade världen. Ett av de mest klassiska reportage som finns inom journalistiken. Ett reportage som andas närvaro och atmosfär av en omvälvande historisk händelse.

Närvaro, atmosfär och radikal anda blev det också när väl filmen om Woodstockfestivalen redigerades och visades upp för världen. Kaos och ekonomisk katastrof medan den pågick. Kreativ succé, harmoni (kidsen höll sams trots kaos) och en höjdpunkt för det radikala 60-talet i USA när det hela var över och nedklippt till en spelfilm. Både när det gällde de flummiga hippieidealen och den mer ideologiska studentrörelsen.
- Frågan är om inte Bobs ande svävade över hela festivalen.
Låten, Woodstock, som fångade hela festen skrevs av Joni Mitchell som inte ens fanns på plats när det hela begav sig.
En festival som en gigantisk gratis nedladdning, kidsen grejar en happening och några artister inspireras som aldrig förr; Ritchie Havens, Janis Joplin, Santana, Jimi Hendrix med nationalsången och kanske mest magisk av alla Joe Cooker med With a little help from my friend.
Trots allt; kanske var festivalen bara en slutfas för 60-talsprojektet, mer en dröm än verklighet och på sikt förödande med drogerna.
Dylan familjefar och lantbo istället för modernistisk rockpoet och en som inte ställde upp på festen.
Bethel, där festivalen ägde rum. låg egentligen 70 km från Woodstock.
Viktigast av allt ett genomfört kreativt kaosprojekt och avantgarde istället för kommersialism, så blev förstås festivalen ändå riktigt lönsam till slut!

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Woodstock
Andra bloggar om Bob Dylan
©Thommy Sjöberg

Graffiti Light - Dragon Solvalla

2011-05-17T14:49:00.000-07:00

Kistalight hinner även med Dragon vid Solvalla under helgen målad 89. Den kanske bäst bevarade av de fyra föreslagna K-märkta graffitimålningarna. Något blek i färgerna men kraftfull till form och rörelse. Kistalight vandrar utmed spåren för att kika på målningen får hoppa upp bland nässlor och tistlar när tågen susar förbi. Frugan väljer att stanna kvar vid parkeringen bakom Solvallas stallar - nån måtta får det vara på supporten. Bild Thommy Sjöberg - Klicka gärna på bilden!

Top the Dogs - festlig målning bredvid Draken!

Klicka gärna på motivet! - Bild Thommy Sjöberg

Top the Dogs från Mysterious tales from K-line. Fräsch målning - Kalle Anka variant med signaturerna Thea, Love och Evelina. Kistalight blir något brydd - för så råkar våra barn heta!

- Är Evelina och Love, våra barn, ute och målar graffiti om nätterna?

- Hemlig talang för oss - målningen är riktigt välgjord!

- Hade inte Evelina Mvg i Bild när hon tog studenten eller var det i någon kurs i keramik?

Kistalight berättar glatt för frugan tillbaka på parkeringen.

Kanske ska vi slå till som blivande panschisar och bli graffitimålare säger Kistalight!

Smyga runt på kvällarna med hela ryggsäcken full med sprayburkar!

Because the night..!

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om graffiti Andra bloggar om Spånga